RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Holodomor

2024/25 · HC02957 · Martin Ådahl (C)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T18:09:36.961941+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erkänna Josef Stalins systematiska mördande av miljontals ukrainare åren 1932–33, holodomor, som folkmord och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:UU14
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2024/25:957 av Martin Ådahl (C) Holodomor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erkänna Josef Stalins systematiska mördande av miljontals ukrainare åren 1932–33, holodomor, som folkmord och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige, Europa och västvärlden måste fullt ut stödja Ukraina, dess frihet och demokrati mot Vladimir Putins illegala och människorättsvidriga anfallskrig som inleddes 2014, och som den 24 februari 2022 eskalerade i en fullskalig invasion och än mer omfattande människorättsbrott riktade mot civila. Vårt stöd måste öka till dess att Ukraina besegrat Ryssland och befriat varje del av sitt territorium. Stödet måste öka i form av vapen och ammunition, av ekonomiska resurser, av utökade ekonomiska sanktioner mot Ryssland, i form av mottagande av ukrainska och i form av stöd för Ukrainas inträde i EU och i Nato. Det måste också ske i form av erkännande av det historiska lidande som det ukrainska folket utsatts för från totalitära ledare i Kreml, och främst av dessa, Josef Stalins folk ­ mord på miljontals ukrainare, holodomor 1932–1933, vars följdverkningar påverkar Ukraina till denna dag. Holodomor (bokstavligen på ukrainska ”svältpesten” eller ”svältdöden”) var en med ­ vetet planerad svältkatastrof av extrema proportioner som systematiskt genomfördes av Stalins terrorregim för att bestraffa Ukrainas befolkning, utrota frihets- och själv ­ ständighetssträvanden i Ukraina och skapa underkastelse bland de överlevande. Före holodomor var Ukraina ”Sovjetunionens kornbod”, som producerade spannmåls ­ överskott åt det dåvarande sovjetiska imperiet. Men den påtvingade kollektiviseringen skapade ett ras i jordbruksproduktionen, varefter Stalin systematiskt med våld undanhöll befolkningen dess jordbruksproduktion så att miljoner tvingades svälta ihjäl. Forskare har försökt kartlägga hur omfattande massmordet var, men eftersom sovjetregimen fram tills Sovjetunionens fall medvetet försökte undanhålla information om vad som skedde 1932–33 varierar uppskattningarna kraftigt, från 2,5 till över 10 miljoner. Det är dock ställt bortom allt tvivel att miljontals ukrainare medvetet svältes ihjäl, med Stalin och hans statsapparats goda minne. Folkmordet hade, såsom avsikten var, förödande och långvariga negativa effekter på det ukrainska samhället, och har till denna dag satt avtryck i befolkningssiffror och kulturlandskap. Holodomor var samtidigt del av de fruktansvärda brott mot mänskligheten som begicks av sovjetväldet och som resulterade i tiotals miljoner offer. Det är därför av största vikt, när nya brott mot mänskligheten begås nästan dagligen på ukrainsk mark av Putins ryska regim, att erkänna holodomor för vad det var, ett folkmord riktat mot ukrainare, från den sovjetiska centralmakten i Moskva. Ett sådant erkännande har också skett från bland annat Kanadas regering. Martin Ådahl (C)