RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Sänkning av tillåtna nitrithalter i livsmedel

2024/25 · HC02415 · Markus Wiechel (SD)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T18:06:47.525360+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka den tillåtna nivån av nitrit i livsmedel och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2024/25:MJU8
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2024/25:415 av Markus Wiechel (SD) Sänkning av tillåtna nitrithalter i livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka den tillåtna nivån av nitrit i livsmedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Nitrit är en tillsats som ofta används i livsmedelsindustrin, särskilt i charkprodukter, främst för att förlänga hållbarheten och förhindra tillväxt av bakterier. Trots dessa fördelar har nitrit visat sig ha flera potentiella hälsoproblem där forskning har kopplat höga nitritnivåer till en ökad risk för cancer, särskilt kolorektal cancer, eftersom nitrit kan omvandlas till nitrosaminer i kroppen, vilka är starkt cancerframkallande. Dessutom kan nitrit påverka syretransporten i blodet, vilket kan vara särskilt farligt för små barn. I detta sammanhang är EU:s beslut att från 2025 sänka de tillåtna nivåerna för nitrit i livsmedel ett mycket välkommet steg för att vi ska kunna förbättra folkhälsan. Genom att minska mängden nitrit i mat kan risken för de hälsoproblem som är förknippade med nitritanvändning minskas. Dessutom kan det främja utvecklingen av alternativa metoder för att konservera livsmedel, som kan vara både hälsosammare och mer miljövänliga. I Sverige bör förståelsen för riskerna med tillsatser som nitrit öka och regeringen bör överväga ännu hårdare krav på detta än de som gäller i EU från 2025. Detta är inte minst viktigt då svenska kostvanor ofta inkluderar en stor andel charkuteriprodukter, vilka traditionellt har högre halter av nitrit. Genom att införa strängare regler än EU:s normer kan vi ytterligare skydda våra medborgare från de negativa hälsoeffekterna samtidigt som vi driver på för ny innovation inom livsmedelsindustrin för att hitta bättre och säkrare alternativ. Dessutom skulle hårdare krav kunna positionera Sverige som en ledande aktör i arbetet för en mer hållbar och hälsosam matproduktion, vilket kan inspirera andra länder att följa efter. Markus Wiechel (SD)