Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Motion till riksdagen 2024/25:3125 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Tabell 1 Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens Transportinfrastruktur 41 028 989 ±0 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 40 302 196 500 000 1:3 Trafikverket 1 539 222 ±0 1:4 Ersättning för sjöräddning och Fritidsbåtsändamål 194 308 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och Slussinfrastruktur 62 284 ±0 1:6 Ersättning avseende flygplatser 296 013 ±0 1:7 Trafikavtal 1 006 000 300 000 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 89 741 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 950 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 723 381 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 660 987 500 000 1:13 Trafikanalys 75 745 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 745 253 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 550 000 300 000 1:16 Internationell tågtrafik 95 000 ±0 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 379 000 ±0 1:18 Lån till körkort 31 466 75 000 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 247 926 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 106 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 ±0 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 58 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 819 014 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 270 297 ±0 2:7 Digital förvaltning 129 894 ±0 Summa 94 447 432 1 675 000 Anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur Järnvägens underhållsskuld har byggts upp under decennier. Detta måste åtgärdas. Sverige som är ett geografiskt stort och varuexportberoende land behöver kommunika ­ tioner och infrastruktur av allra högsta klass. Regeringen måste därför återkomma till riksdagen med en plan för när underhållsskulden ska vara åtgärdad. För att öka takten i järnvägsunderhållet, anslår vi socialdemokrater 500 miljoner kronor extra på anslaget till järnvägsunderhåll, bland annat för att möjliggöra mer av förebyggande underhåll. Anslag 1:7 Trafikavtal För att binda samman Sverige, och samtidigt bidra till ett hållbart resande, behövs möjligheter att även i framtiden åka nattåg mellan södra och norra Sverige. Det är viktigt att Trafikverket ges möjlighet att klara detta . För att staten ska få ökad förmåga att upphandla såväl tåg- som flygförbindelser föreslår vi en utökning av Trafikverkets anslag för trafikavtal med 300 miljoner kronor. Anslag 1:12 Transportstyrelsen Kollektivtrafiken är särskilt viktig för personer utan bil. Här är ungdomar en stor och viktig grupp. Men många unga har inte ekonomiska resurser att ens åka kollektivtrafik till sommarjobb och fritidsaktiviteter under sommarlovet. För att stimulera ungdomars kollektivtrafikresande anslår vi 500 miljoner kronor för gratis kollektivtrafik för unga under sommaren. Anslag 1:15 Sjöfartsstöd Sverige har mer än 50 hamnar, flera stora sjöar och en lång kust. Därigenom ger våra vattenvägar stora möjligheter att avlasta vägnätet, men också järnvägsnätet. På så sätt kan vi öka transportkapaciteten, minska trängsel och minska klimatbelastningen. Sjöfarten är också viktig ur ett beredskapsperspektiv. I tider av kris och krig behöver Sverige ha tillgång till en egen handelsflotta för att garantera möjligheten att föra in och ut varor ur landet. För att minska trycket på farledsavgifterna, och därigenom främja en överflyttning av gods till sjöfart, införde den socialdemokratiska regeringen en klimatkompensation för sjöfarten. Detta gjordes för att sjöfarten är ett mycket klimatsmart transportslag. Exempelvis lastar ett genomsnittligt pråmfartyg lika mycket gods som 200 lastbilar. Att regeringen nu väljer att avveckla klimatkompensationen för sjöfart är olyckligt för både klimatet och sjöfarten. För klimatets skull och för att få till mer likvärdiga villkor mellan transportslagen och göra sjöfarten mer konkurrenskraftig mot väg ­ trafiken, anslår vi socialdemokrater 300 miljoner kronor till Sjöfartsverket. Anslag 1:18 Lån till körkort CSN lån för B-körkort Tack vare initiativ från den socialdemokratiskt ledda regeringen har det sedan 2018 varit möjligt för ungdomar mellan 19 och 20 år med gymnasieexamen samt arbetslösa mellan 18 och 47 år att ta CSN-lån för att kunna skaffa körkort. Det har varit en viktig frihets ­ reform för över 18 000 personer som fått möjligheten att skaffa körkort via detta lån och också en viktig väg till arbete och egen försörjning. I en rapport från CSN, ”Leder körkortslån till körkort”, framkommer det att av de som har skaffat körkort via lånemöjligheten får nästan 80 procent arbete, att jämföra med drygt 50 procent för de som inte lyckas ta körkort. Regeringen har valt att ta bort denna möjlighet istället för att utveckla den. Det är en politik i fel riktning att i dessa tider med hög och ökande arbetslöshet ta bort möjlig ­ heten att använda ett verktyg för att ta sig vidare i riktning mot arbete. Därför anslår vi 50 miljoner kronor för möjligheten att ta CSN-lån för B ‑ körkort. CSN-lån för körkort för lastbilar och bussar Hela trafik- och infrastrukturbranschen, inklusive kollektivtrafiken, saknar personal. Det är brist på i princip alla yrkesgrupper, allt från yrkesförare till lotsar, från bussförare till signaltekniker – och vi är på väg in i än högre personalbrist på grund av pensions ­ avgångar. Exempelvis är 1 av 4 bussförare över 60 år. Också på detta område gör regeringen alldeles för lite idag. För att stimulera fler personer att ta körkort för tung trafik, anslår vi socialdemokrater 25 miljoner kronor för möjligheten att ta CSN-lån för C- och D ‑ körkort. Gunilla Svantorp (S) Åsa Karlsson (S) Kadir Kasirga (S) Zara Leghissa (S) Mattias Ottosson (S) Inga-Lill Sjöblom (S) Carina Ödebrink (S)