Vårdnad och umgänge på barnets villkor
2024/25 · HC022857 · Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T18:03:04.212368+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid grovt åsidosättande av föräldraskap sätta barnets rättigheter till sina föräldrar och rätt till trygghet i centrum och sekundärt föräldrarnas rätt till sitt barn och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2024/25:CU4
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2024/25:2857
av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Vårdnad och umgänge på barnets villkor
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid grovt åsidosättande av föräldraskap sätta barnets rättigheter till sina föräldrar och rätt till trygghet i centrum och sekundärt föräldrarnas rätt till sitt barn och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Vi ser upprepade tillfällen där barn omhändertas på grund av sina föräldrars brister i om
vårdnad. När en förälder förgriper sig på sitt barn bör det direkt klassas som grovt åsido
sättande av föräldraskap och diskvalificera föräldern från sina rättigheter som förälder. Barnets rätt till trygghet bör klassas högre än förälderns rätt till umgänge med sitt barn. Vi hör upprepade vittnesberättelser där barn placeras i ett utrett familjehem för att säkra e
n trygg uppväxt och där de trots motstånd från familjehem och barn tvingas delta i över
vakade besök av föräldrarna. Något som river upp sår och skapar ärr hos barnet i fråga. Föräldrars rätt till sitt barn bör aldrig övertrumfa barnets rätt till trygghet. Rädslan från samhället och socialtjänsten för att klippa barnets band till biologiska föräldrar skadar
barnets anknytning till sin nya familj och därmed möjligheten till en ny chans till trygghet
och att kunna lita på vuxenvärlden. Att som utsatt barn åter tvingas umgås, om så under övervakning, med sin/sina förövare är omänskligt och kräver omgående en strukturell
förändring och ändrat tankesätt. Nuvarande syn på föräldraskapet sätter dessutom
familje
hemmen i en ohållbar situation. Att ena dagen bygga upp en relation som nya vuxna före
bilder och bygga föräldrarollen till att i nästa vara tvungen att följa med barnet till social
kontoret för ett övervakat besök med de personer som är själva anledningen till att barnet
är omhändertaget och placerat är helt oacceptabelt. Hur får vi vuxna att ställa upp som
”föräldrastandin” om de inte ges förutsättningarna till ett tryggt arbete med barnet i cent
rum? Det är nu hög tid att värdera det sociala arbete dessa familjehem gör och sätta barnets
perspektiv och rätt till trygghet samt skydd från de som åsamkat dem skada i centrum.
Ann-Sofie Lifvenhage (M)