Skydd för företagshemligheter

Motion till riksdagen 2024/25:2541 av Boriana Åberg (M) Skydd för företagshemligheter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av lagen (2018:558) om företagshemligheter med syftet att förstärka det straffrättsliga skyddet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige är en av de allra mest innovativa nationerna, med tekniska produkter, tjänster och lösningar i absolut världsklass. Nästan hälften (48 procent, enligt SCB, 2023) av företagen i Sverige bedriver innovationsverksamhet. För svenska företag är det av yttersta vikt att det finns ett fungerande skydd för företagshemligheter och immateriella tillgångar . Det är också en förutsättning för att företagen ska kunna tjäna pengar på sina innovationer och investera i nya uppfinningar, produkter och tjänster, något som bidrar till Sveriges ekonomiska utveckling och välfärd. För att Sverige ska kunna fortsätta vara en kunskapsekonomi i världsklass måste svenska företags konkurrenskraft säkerställas, bland annat genom att innovativa produkter och lösningar skyddas på ett effektivt sätt. För företagen är ofta skyddet för andra företags ­ hemligheter så som kunnandet om produktionen, affärsförbindelser, marknadsföring m.m . lika viktigt som skyddet av de immateriella rättigheterna. Sedan lagen om företagshemligheter trädde i kraft (1 juli 2018) har den säkerhets ­ politiska situationen i världen försämrats avsevärt. Hotbilden mot Sverige är bredare och mer komplex. Industrispionage mot svenska företag kan bedrivas av såväl konkurrenter som främmande makt. Kina, Iran och Ryssland har pekats ut av Säpo. Säpo har också beskrivit som ett särskilt problem att lagstiftningen inte utvecklats i paritet med hotbilden. Även Svenskt Näringsliv har påpekat att det behövs bättre lagstiftning som skyddar företagshemligheter och anfört att i länder som Finland, Estland, Tyskland, Nederländerna , Italien och Frankrike har de anställda betydligt större straffrättsligt ansvar. Exemplet som brukar användas för att understryka behovet av uppdaterad lagstiftning är det s.k. Ericsson ­ målet från 2003 där en anställd avslöjade företagshemligheter om kommunikations ­ systemet Rakel (som används av bl.a. polisen, Försvarsmakten , Tullverket m.fl.) till en person som i sin tur lämnade dessa till ryska underrättelseagenter. Den Ericssonanställde friades från ”medverkan till grovt företagsspioneri”. I promemorian Bättre skydd för tekniska företagshemligheter som presenterades 2020 föreslås ett utvidgat straffansvar för vissa angrepp på företagshemligheter med syftet att skydda företag och forskningsinstitutioner från angrepp av personer med laglig tillgång till företagshemligheter av teknisk natur. Förslagen i promemorian är värda att beakta. Boriana Åberg (M)