Begränsade möjligheter för kriminella att ta del av personuppgifter via söktjänster
2024/25 · HC022413 · Magnus Resare (M)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T18:00:38.298423+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att begränsa tillgången på personuppgifter via söktjänster på internet och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2024/25:KU24
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2024/25:2413
av Magnus Resare (M)
Begränsade möjligheter för kriminella att ta del av personuppgifter via söktjänster
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att begränsa tillgången på personuppgifter via söktjänster på internet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Den organiserade brottsligheten i Sverige utgör ett allvarligt hot mot både vår demokrati och medborgarnas trygghet och säkerhet. En betydande del av denna brottslighet finan
sieras genom bedrägerier, stölder och andra tillgreppsbrott. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) utgjorde dessa brott 41 procent av alla anmälda brott förra året. Bedrägerier, särskilt de som involverar social manipulation där brottslingar övertygar offer att själva överföra pengar, ökar snabbt. Under förra året steg antalet anmälda bedrägerier och de tillhörande brottsvinsterna med 22 procent enligt polisen.
Kriminella utnyttjar i stor utsträckning personuppgifter som samlas och tillgängliggörs
av olika söktjänster. Dessa söktjänster är skyddade av grundlagens yttrandefrihet genom ett frivilligt utgivningsbevis, vilket tillåter dem att publicera personuppgifter utan indi
videns samtycke och dessutom ta betalt för denna information. Detta gör det möjligt för
vem som helst, även kriminella, att starta en söktjänst och enkelt komma åt känslig infor
mation som namn, ålder, civilstånd, inkomst och bostadsuppgifter.
Detta system med frivilligt utgivningsbevis går på tvärs med EU:s dataskyddsförordning
(GDPR),
som annars skulle skydda sådana uppgifter. Den nuvarande lagstiftningen sätter
offentlighetsprincipen före medborgarnas rätt till skydd av sin integritet och säkerhet, något som inte gäller i andra jämförbara länder. Samtidigt finns det inga krav på att informera personer när deras uppgifter efterfrågas via dessa tjänster, till skillnad från vid exempelvis kreditprövningar.
Kriminella kan därmed enkelt kartlägga potentiella offer och använda uppgifterna i bedrägerier eller till och med vid allvarligare brott som sprängningar och skjutningar. Med den snabba teknologiska utvecklingen, inte minst inom AI, finns risk för ännu mer sofistikerade brottsmetoder. Den nuvarande lagstiftningen ger kriminella ett otillbörligt verktyg för att systematiskt utnyttja oskyldiga människor.
Den svenska offentlighetsprincipen är värdefull och måste bevaras, men samhället
har förändrats radikalt sedan principen infördes 1766 och sedan yttrandefrihetsgrundlagen
anpassades till internet 2003. Den snabba tekniska och samhälleliga utvecklingen kräver att lagar och principer kontinuerligt ses över för att fortsatt vara effektiva och ändamåls
enliga.
Det behövs åtgärder såsom uppdateringar av dataskyddslagen eller offentlighets- och
sekretesslagen. Dessa förändringar bör säkerställa att medborgare får bättre kontroll över
sina personuppgifter och begränsa möjligheterna för kriminella att ladda ner och använda
hela folkets data från söktjänster.
Det är också viktigt att balansera dessa åtgärder så att myndigheter och företag som arbetar för att bekämpa brottslighet eller utför säkerhetskontroller fortsatt har tillgång till nödvändiga personuppgifter, så får vi fler och tryggare företag i Sverige.
Magnus Resare (M)