RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Mini-jobs på svensk arbetsmarknad för fler utrikesfödda i jobb

2024/25 · HC022088 · Lars Beckman (M)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:58:40.295650+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en försöksverksamhet i Gävleborgs län för en ny arbetsmarknadsreform, s.k. mini-jobs, och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2024/25:AU6
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2024/25:2088 av Lars Beckman (M) Mini-jobs på svensk arbetsmarknad för fler utrikesfödda i jobb Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en försöksverksamhet i Gävleborgs län för en ny arbetsmarknadsreform, s.k. mini-jobs, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk arbetsmarknad står med en betydande strukturarbetslöshet. Arbetslösheten bland utrikes födda är hög, samtidigt som arbetslösheten bland inrikes födda är relativt låg. Vissa län är mer drabbade än andra. I Gävleborgs län lever var femte invånare i yrkesaktiv ålder på offentlig försörjning från bidrags- och ersättningssystemen. Långtidsarbetslösheten är hög och ökar. Samtidigt ökar långtidsarbetslösheten bland utomeuropeiskt födda jämfört med förra året. Som ett resultat av den misslyckade integrationen ökar kommunernas försörjnings ­ stöd. I Tyskland fungerar integrationen bättre än i Sverige. Arbetslösheten bland utrikes födda är nästan tio procentenheter lägre. En viktig förklaring är att trösklarna till arbete är lägre än i Sverige. Ingångslönen är lägre och Tyskland har även en modell – mini-jobs – som innebär att arbetssökande får möjlighet att arbeta deltid om 15 timmar per vecka, till en ersättning om 4 500 kronor per månad. Den typen av enkla jobb som reformen medfört stimulerar till nya anställningar och att människor i utanförskap gradvis kan arbeta sig upp från bidrag och passiva ersättningar. Regeringen bör se över möjligheten att genomföra en försöksverksamhet i Gävle ­ borgs län för en ny arbetsmarknadsreform med mini-jobs, under förutsättning att arbetsmarknadens parter tycker att det går att kombinera med den svenska modellen. Exakt hur systemet kan utformas får undersökas i samråd med arbetsmarknadens parter, men en modell skulle kunna vara att länsstyrelsen står för kontroll och ut ­ formning. Sedan kan exempelvis Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) följa upp och utvärdera reformen under ett år. Antalet deltagare bör uppgå till minst 1 000 personer år ett. Syftet är att lyfta arbetslösa bort från kontraproduktiva försörjningsstöd till arbete och en mer meningsfull tillvaro. Samtidigt förbättras integrationen. Lars Beckman (M)