Biologiska smittor
2024/25 · HC021501 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:54:52.417244+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning kring hur Sveriges försvarsförmåga kan förstärkas gällande biologiska smittor och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2024/25:FöU2
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2024/25:1501
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Biologiska smittor
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning kring hur Sveriges försvarsförmåga kan förstärkas gällande biologiska smittor och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Ett område som placeras högt på agendan internationellt är vikten av att följa området biologiskt försvar. Stater och terrororganisationer har länge intresserat sig för att kon
trollera sjukdomar till att bli massförstörelsevapen. År 2001 ägde en mycket uppmärk
sammad dödlig attack rum med biologiska vapen när mjältbrandsbrev skickades runt till
flera makthavare i USA. Efter det började flera länder oroa sig på nytt och nya biologiska
försvarslabb har byggts upp över hela världen. Fenomenet med att skicka pulverbrev
som kunde ha varit samhällsfarliga har även förekommit i Sverige, men de har lyckligtvis
inte innehållit smittsamma ämnen.
Det är av stor vikt att Sverige ligger i framkant med en modern och hållbar förmåga på
bioförsvarsområdet. Det kan handla om beredskapsanskaffning för att kunna möta even
tuella kommande hot i form av smittor som används i biologisk krigföring men också om
utbyggd säkerhetsanalytisk förmåga. Exempelvis Norge men även andra länder i Europa
och omvärlden har uppmärksammat vikten av att bygga beredskap mot exempelvis olika
typer av smittor. Sverige har i dag Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i Umeå som
arbetar för att ge Försvarsmaktens övriga insatsorganisation bästa möjliga förutsättningar
att lösa sina uppgifter även om de utsätts för CBRN-vapen. Det är bra men förmågan behöver fortsätta att utvecklas. Omvärldsutvecklingen och de ökade terrorhoten kräver att Sverige behöver ett starkare skydd och försvar. Att stärka skyddet handlar om att ge
goda förutsättningar för dem som arbetar inom försvaret, polisen och räddningstjänsten, att
första linjens personal har relevant utrustning och utbildning och att de själva är skyddade
mot olika potentiella angrepp.
Linjen mellan offensiva och defensiva biologiska vapenprogram är dock tunn. Att det finns flera laboratorier ökar också risken för att olika former av biologiska vapen kan spridas och hamna i fel händer. Hoten mot samhället är komplexa och Sverige måste vara i framkant och stå rustat för att kunna hantera alla möjliga situationer.
CBRNE-händelser och cyberfrågorna är några exempel där mer kan göras. Internationellt
och på EU-nivå finns en ökad medvetenhet om vad smittsamma sjukdomar, exempelvis smittkoppor, apkoppor och ebola, kan innebära som potentiella hot mot samhället.
Marléne Lund Kopparklint (M)