RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Decentraliserade lärmiljöer för högre utbildning

2024/25 · HC021245 · Jonathan Svensson (S)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:53:22.520767+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler lärosäten bör få uppdrag att arbeta med decentraliserade lärmiljöer samt om en översyn av förutsättningarna för finansieringen av dessa lärmiljöer och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2024/25:UbU14
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2024/25:1245 av Jonathan Svensson (S) Decentraliserade lärmiljöer för högre utbildning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler lärosäten bör få uppdrag att arbeta med decentraliserade lärmiljöer samt om en översyn av förutsättningarna för finansieringen av dessa lärmiljöer och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den svenska arbetsmarknaden har ett stort behov av arbetskraft med rätt kompetenser inom en lång rad olika områden där det idag saknas tillräcklig arbetskraft. Detta är sant inom offentlig sektor såväl som inom privat sektor. Ett verktyg för att tackla den här kompetensbristen är att fler människor tar del av högre utbildning i större omfattning. Sverige är ett stort land och tillgången till högre utbildning skiljer sig stort mellan olika delar av landet. Alla människor har inte möjlighet att och ska inte behöva flytta för att tillgodogöra sig en utbildning som kan stärka deras position på arbetsmarknaden och samtidigt gör det möjligt att täppa till den kompetensbrist som finns på arbetsmark ­ naden. De geografiska skillnader som finns i tillgången på högre utbildning och viljan att fler människor med högre utbildning ska stanna i sina hemorter har lett till att olika aktörer, som kommuner och regioner, valt att lägga resurser på att etablera lokala eller delregionala lärmiljöer. Ett sådant exempel är kommunerna i Dalsland och Västra Götalandsregionen som har identifierat ett behov av stärkt tillgång till högre utbildning, och därför driver och finansierar man den decentraliserade lärmiljön Campus Dalsland. Andra exempel finns i Västervik och Skellefteå. Decentraliserade lärmiljöer på platser som idag har sämre tillgång till högre utbild ­ ning möjliggör en stärkt arbetsmarknad i det aktuella området. I dagsläget finns det dock flera utmaningar för de decentraliserade lärmiljöerna. Exempelvis är det enbart ett fåtal lärosäten som idag har det utpekade uppdraget att jobba med decentraliserade lärmiljöer. Det finns inte heller någon form av statlig grundfinansiering för de decentraliserade lärmiljöerna som skulle kunna möjliggöra för mer långsiktighet i arbetet med dessa lärmiljöer. Fler lärosäten hade behövt få det utpekade uppdraget att arbeta med dessa decentraliserade lärmiljöer samtidigt som staten behöver se över förutsättningarna för finansieringen av dessa lärmiljöer. Jonathan Svensson (S)