RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Förädling av proteingrödor

2023/24 · HB02962 · Emma Berginger (MP); Emma Nohrén (MP)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:51:51.862266+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram stimulanspaket för ökad odling av proteingrödor och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:MJU16

Yrkande 2

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja utvecklingen av förädlingen av växtprotein och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:MJU16

Yrkande 3

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja etablerandet av bioraffinaderier och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:NU14

Yrkande 4

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sammanhängande satsningar på forskning, innovation och marknadsutveckling och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:MJU16
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2023/24:962 av Emma Berginger och Emma Nohrén (båda MP) Förädling av proteingrödor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram stimulanspaket för ökad odling av proteingrödor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja utvecklingen av förädlingen av växtprotein och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja etablerandet av bioraffinaderier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sammanhängande satsningar på forskning, innovation och marknadsutveckling och tillkännager detta för regeringen. Växtbaserade livsmedel som en del av klimatomställningen För att klara klimatomställningen behöver utsläppen från våra livsmedel minska. Ett sätt är att äta mer växtbaserat. Efterfrågan på livsmedel baserade på växtbaserade proteiner ökar, Jordbruksverket prognostiserar efterfrågan på baljväxter för humankonsumtion till 75 000–85 000 ton år 2030. Det skulle behöva odlas på ytterligare 8 000 hektar för att ersätta import av baljväxter som främst går till livsmedel. För att möta den ökade efterfrågan på livsmedel av växtbaserat protein kan det behövas ytterligare 8 000 till 12 000 hektar år 2030. Enligt Jordbruksverket finns den arealen tillgänglig. Förädling av proteingrödor Men tyvärr är det svårt för konsumenter att hitta produkter som är baserade på svenska, växtbaserade proteiner. Lantbrukarnas Riksförbund konstaterar att det finns en stor potential för ökad odling av proteingrödor i Sverige. Problemet beror till stor del på att det inte finns svenska förädlingsanläggningar. Så länge det inte finns förädlings ­ anläggningar är det svårt att få upp odlingsvolymerna, och utan att det tillhandahålls stora odlingsvolymer är det inte lönsamt att investera i inhemska anläggningar. Totalt har 16 medlemsstater inom EU valt att införa stöd kopplat till proteingrödor i jordbruks ­ politiken. Vi vill att regeringen tar fram ett stimulanspaket för att öka odlingen av proteingrödor och att man samtidigt stödjer utvecklingen av förädlingen av växtprotein. Miljöfördelar Det finns också en stor potential i att ersätta importerad soja med svenska baljväxter i foder. På så vis kan vi bli mer självförsörjande och samtidigt minska matens påverkan på regnskogen. Att inte vara beroende av import av insatsvaror till lantbruket är viktigt ur beredskapsperspektiv. Det finns också klara miljöfördelar som ökad biologisk mångfald och förbättrad jordhälsa med diversifierade växtföljder när baljväxter och vall odlas. Även vallen kan nämligen förädlas. Bioraffinaderier En viss sorts förädlingsanläggningar kallas för bioraffinaderier. I dessa förädlas bio ­ massan till olika sorters produkter genom att olika delar av växterna extraheras. Dessa kan exempelvis utvecklas till produkter som substituerar fossila produkter, men också till livsmedel. Även restprodukterna kommer till användning och blir till exempel biogas och biogödsel. Sverige behöver fler bioraffinaderier som kan ta tillvara och förädla den lokala produktionen. Därför vill vi att regeringen ska stödja etablerandet av bioraffinaderier. Forskning, innovation och marknadsutveckling Det finns fortsatt behov av att forska och utveckla kring förädling av proteingrödor. Det handlar om alltifrån växtförädling till affärsmodeller. Det är också viktigt att kunskapen som utvecklas inom akademin når livsmedelsföretagen. Därför behövs sammanhängande satsningar på forskning, innovation och marknadsutveckling. Emma Berginger (MP) Emma Nohrén (MP)