Alla beslut om yrkanden
med anledning av prop. 2023/24:151 Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd
2023/24 · HB022922 · Jonny Cato (C); Martina Johansson (C); Anders W Jonsson (C)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:47:24.429764+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en person som har ett uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd och i övrigt uppfyller kraven för folkbokföring ska anses bosatt här enligt socialförsäkringsbalken och ha rätt till bosättningsbaserade förmåner samt insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2024/25:SfU5
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2023/24:2922
av Jonny Cato m.fl. (C)
med anledning av prop. 2023/24:151 Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en person som har ett uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd och i övrigt uppfyller kraven för folkbokföring ska anses bosatt här enligt socialförsäkringsbalken och ha rätt till bosättningsbaserade förmåner samt insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
När Ryssland invaderade Ukraina 2022 aktiverade EU det s.k. massflyktsdirektivet för att snabbt kunna ge de som flytt till EU skydd. Detta regelverk är separat från asylrätten
och ger begränsade rättigheter jämfört med personer som får asyl. En skillnad är att mass
flyktingar
inte har rätt till folkbokföring. Aktiverandet innebar att massflyktingarna kunde ges tillfälligt uppehållstillstånd, som i olika omgångar förlängts av EU. Omkring 50
000 ukrainare har flytt till Sverige på grund av Rysslands invasion av Ukraina och runt 34
000 har under året fått förlängt uppehållstillstånd. I hela EU har 4,2 miljoner människor fått skydd. Massflyktsdirektivet ger dessa personer rätt till skydd fram till mars 2025. Så som regelverket är utformat i nuläget går det inte att bevilja förlängt uppehållstillstånd med tillfälligt skydd efter 2025; däremot går det i Sverige att ge ett s.k. uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd under två års tid.
Regeringens proposition innebär att massflyktingar ska kunna folkbokföras fr.o.m. november 2024, dvs. fyra månader innan massflyktsdirektivet löper ut. Förslaget inne
bär således möjlighet till folkbokföring tidigare än i dag, men det innebär också ett nytt
parallellt system för ukrainarna som inte kommer att betraktas som bosatta här och därför
inte omfattas av bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Exempelvis har de då inte rätt till barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd och äldreförsörjningsstöd.
Centerpartiet har under lång tid lyft vikten av att de som flytt från Ukraina till Sverige
ska ges långsiktiga förutsättningar att stanna kvar i landet. Det aktuella förslaget innebär fler rättigheter jämfört med i dag, men färre rättigheter jämfört med alla andra bosatta personer i Sverige. Förslaget utgår också från att massflyktingarna kommer att
ges ett s.k. uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd som på sikt bygger på ett återvändande
till hemlandet. Regeringens proposition innebär därför inte en permanent lösning.
Regeringen har själva lyft att de föreslagna lagändringarna går i linje med den reform
som de på sikt vill genomföra som innebär att personer som flyttar till Sverige ska kvali
ficera
sig in i välfärden. Centerpartiet har länge varit positiva till kvalificering in i väl
färden för nyanlända. Vi tycker att det är bra att vissa förmåner som i dag är bosättnings
baserade
i stället ska bygga på att man arbetat en viss tid i Sverige. En sådan ordning finns dock inte i dag – och när den väl införs måste det vara tydlig från första
dagen vad som krävs av individen för att anses vara kvalificerad in i välfärden. Ukrainarna
har redan varit här i två år under mycket begränsade förutsättningar – troligtvis betydligt mer be
gränsade än för de som flytt till Sverige och skulle kunna komma att omfattas av en kvali
ficering
framåt. De har dessutom hela tiden levt i ovisshet utan att veta vilken möjlighet som kommer att finnas för dem att stanna kvar i Sverige. Därför är det inte rimligt att ukrainarna under en längre tid framöver ska leva med fortsatt begränsade rättigheter. Vi
tycker i stället att de som flytt hit ska ges samma rättigheter vid folkbokföring som andra
personer som beviljas uppehållstillstånd.
Mer än hälften av alla som flytt hit från Ukraina och som fått uppehållstillstånd har
ett arbete. Vi anser därför att en bättre lösning hade varit att ge de som redan har ett arbete
möjligheten att byta spår och bli arbetskraftsinvandrare i stället. De hade då snabbare kunnat folkbokföras och fått en möjlighet att stanna kvar i Sverige permanent. De som
inte redan har ett arbete bör ges betydligt bättre integrationsinsatser för att snabbt komma
in på arbetsmarknaden och sedan kunna få uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare.
Jonny Cato (C)
Martina Johansson (C)
Anders W Jonsson (C)