med anledning av prop. 2023/24:83 Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör
2023/24 · HB022839 · Isabell Mixter (V); Nadja Awad (V); Maj Karlsson (V); Daniel Riazat (V); Karin Rågsjö (V); Vasiliki Tsouplaki (V)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:46:57.593420+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen avslår proposition 2023/24:83 Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2023/24:SfU16
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2023/24:2839
av Isabell Mixter m.fl. (V)
med anledning av prop. 2023/24:83 Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår proposition 2023/24:83 Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör.
Inledning
Regeringen föreslår i propositionen att bestämmelserna om ersättning för höga sjuklöne
kostnader
i lagen (1991:1047) om sjuklön ska upphävas. Bestämmelserna föreslås upp
höra att gälla vid utgången av juni 2024. Äldre bestämmelser föreslås fortfarande gälla i
fråga om kostnader för sjuklön som har redovisats i arbetsgivardeklarationer t.o.m. redo
visningsperioden juni 2024.
Propositionen bör avslås
Förslaget möter omfattande kritik från remissinstanserna. Ungefär hälften av dem av
styrker eller ställer sig tveksamma till förslaget. Bland dem finns Svenskt Näringsliv, Småföretagarnas Riksförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademi
kers centralorganisation (Saco), Myndigheten för delaktighet (MFD) och Funktionsrätt Sverige som avstyrker förslaget med motiveringen att det leder till ökad selektering på arbetsmarknaden. Arbetsgivarverket ställer sig tveksamt till förslaget och anser att det är
bättre att ersättning för höga sjuklönekostnader finns kvar och i stället utvecklas. Svenskt
Näringsliv, Företagarna och Brottsförebyggande rådet (Brå) anser också att andelen
felaktiga utbetalningar inom ersättningen för höga sjuklönekostnader inte är särskilt hög.
Vänsterpartiet instämmer i kritiken från remissinstanserna och ser särskilt allvarligt på risken att förslaget, om det genomförs, kan leda till ytterligare selektering på arbets
marknaden där människor som bedöms ha hög risk för sjukfrånvaro väljs bort vid anställ
ning.
Regeringen motiverar valet att gå vidare med förslaget trots denna kritik med att
det behövs incitament för arbetsgivare att motverka höga sjuktal. Vänsterpartiet instämmer
i att sådana incitament behövs. I Sverige har arbetsgivare, vid en internationell jämförelse
, väldigt svaga incitament att motverka höga sjuktal. Vänsterpartiet anser dock att denna incitamentsstruktur behöver utvecklas på ett mer genomgripande sätt. Att bara fokusera på de höga sjuklönekostnaderna är otillräckligt och riskerar att slå fel. När regeringen lade ned Karensutredningen och i stället tillsatte en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för att utreda frågan valde den också bort en mer genomgripande analys av hur arbets
givarnas incitament att motverka sjukfrånvaro skulle kunna stärkas. Detta är Vänsterpartiet
mycket kritiskt mot. Om regeringen hade velat minska höga sjuktal till följd av bristande
arbetsmiljö hade den kunnat vidta åtgärder för att förbättra arbetsmiljön på landets arbetsplatser.
Riksdagen bör avslå proposition 2023/24:83 Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör. Detta bör riksdagen besluta.
Isabell Mixter (V)
Nadja Awad (V)
Maj Karlsson (V)
Daniel Riazat (V)
Karin Rågsjö (V)
Vasiliki Tsouplaki (V)