RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

med anledning av prop. 2023/24:27 Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024

2023/24 · HB022764 · Helena Lindahl (C); Helena Vilhelmsson (C); Anders Karlsson (C)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:46:34.268216+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppräkningsmetoden i fråga om skiktgränsen för statlig inkomstskatt och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:SkU8
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2023/24:2764 av Helena Lindahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2023/24:27 Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppräkningsmetoden i fråga om skiktgränsen för statlig inkomstskatt och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regeringen föreslår att den lagstadgade inflationsjusteringen av den statliga inkomst ­ skatten ska pausas, vilket innebär att gränsen för statlig inkomstskatt stannar vid inkomster om 51 000 kronor per månad, i stället för att höjas till inkomster om 57 000 kronor i månaden som skulle varit fallet om inflationsjusteringen inte pausats. Enligt regeringens uträkningar innebär detta att 300 000 fler inkomsttagare kommer att betala statlig inkomstskatt 2024 än om justeringen fullföljts i enlighet med praxis. Totalt kommer 1,1 miljoner löntagare att betala mer i skatt än om indexeringen fortsatt. Förslaget innebär också att en moderatledd regering för första gången någonsin genomför en kraftfull marginalskattehöjning genom att stoppa den automatiska upp ­ räkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Marginalskattehöjningen är dessutom så kraftfull att den motverkar det borttagande av värnskatten som Centerpartiet tvingade den föregående socialdemokratiska regeringen att genomföra. I praktiken innebär det som sagt en skattehöjning för över en miljon hushåll, med upp till 20 000 kronor. Marginal ­ skattehöjningen drabbar också exakt den typ av kvalificerad arbetskraft i inkomstskikten strax över 51 000 kronor i månaden, där kompetensbristen just nu är som störst: läkare, unga ingenjörer, tandläkare, erfarna poliser, specialistsjuksköterskor som jobbar obekväm arbetstid m.fl. Skattehöjningen underminerar arbetet med att skapa kvalificerade välbetalda specialisttjänster, där erfarna personer stannar kvar och jobbar mer i brist ­ yrken. Enligt Finansdepartementets egna beräkningar förloras motsvarande 11 000 heltider på skattehöjningen. På kort sikt leder dessutom marginalskattehöjningen till minskade – inte ökade – skatteintäkter. För att mildra marginalskattehöjningen, i synnerhet för de många personer i brist ­ yrken som ligger precis under skiktgränsen i dag, och samtidigt skydda skatteskalorna mot fortsatt godtycke anser Centerpartiet att uppräkningsmetoden framöver ska följa den genomsnittliga löneutvecklingen under föregående år, såsom den beräknas av Medlingsinstitutet. För innevarande år flyttas därmed skiktgränsen upp med 2,7 procent, vilket innebär att brytpunkten hamnar på en lön på 52 000 kronor i månaden och att regeringens skattehöjning för alla över skiktgränsen mildras med upp till 3 240 kronor per år. Helena Lindahl (C) Helena Vilhelmsson (C) Anders Karlsson (C)