med anledning av prop. 2023/24:27 Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024
2023/24 · HB022764 · Helena Lindahl (C); Helena Vilhelmsson (C); Anders Karlsson (C)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:46:34.268216+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppräkningsmetoden i fråga om skiktgränsen för statlig inkomstskatt och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2023/24:SkU8
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2023/24:2764
av Helena Lindahl m.fl. (C)
med anledning av prop. 2023/24:27 Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppräkningsmetoden i fråga om skiktgränsen för statlig inkomstskatt och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Regeringen föreslår att den lagstadgade inflationsjusteringen av den statliga inkomst
skatten ska pausas, vilket innebär att gränsen för statlig inkomstskatt stannar vid inkomster om 51
000 kronor per månad, i stället för att höjas till inkomster om 57
000 kronor i månaden som skulle varit fallet om inflationsjusteringen inte pausats. Enligt regeringens uträkningar innebär detta att 300
000 fler inkomsttagare kommer att betala statlig inkomstskatt 2024 än om justeringen fullföljts i enlighet med praxis. Totalt kommer 1,1 miljoner löntagare att betala mer i skatt än om indexeringen fortsatt.
Förslaget innebär också att en moderatledd regering för första gången någonsin genomför en kraftfull marginalskattehöjning genom att stoppa den automatiska
upp
räkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Marginalskattehöjningen är dessutom
så kraftfull att den motverkar det borttagande av värnskatten som
Centerpartiet tvingade den föregående socialdemokratiska regeringen att genomföra. I praktiken
innebär det som sagt en skattehöjning för över en miljon hushåll, med upp till 20
000 kronor. Marginal
skattehöjningen drabbar också exakt den typ av kvalificerad arbetskraft i inkomstskikten strax över 51
000 kronor i månaden, där kompetensbristen just nu är som störst: läkare, unga ingenjörer, tandläkare, erfarna poliser, specialistsjuksköterskor som jobbar
obekväm arbetstid m.fl. Skattehöjningen underminerar arbetet med att skapa kvalificerade
välbetalda specialisttjänster, där erfarna personer stannar kvar och jobbar mer i brist
yrken. Enligt Finansdepartementets egna beräkningar förloras motsvarande 11
000 heltider på skattehöjningen. På kort sikt leder dessutom marginalskattehöjningen till minskade – inte ökade – skatteintäkter.
För att mildra marginalskattehöjningen, i synnerhet för de många personer i brist
yrken som ligger precis under skiktgränsen i dag, och samtidigt skydda skatteskalorna mot fortsatt godtycke anser Centerpartiet att uppräkningsmetoden framöver ska följa den genomsnittliga löneutvecklingen under föregående år, såsom den beräknas av Medlingsinstitutet. För innevarande år flyttas därmed skiktgränsen upp med 2,7 procent, vilket innebär att brytpunkten hamnar på en lön på 52
000 kronor i månaden och att regeringens skattehöjning för alla över skiktgränsen mildras med upp till 3
240 kronor per år.
Helena Lindahl (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Karlsson (C)