RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

2023/24 · HB022673 · Jacob Risberg (MP); Emma Berginger (MP); Janine Alm Ericson (MP)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:46:03.568944+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabell A i motionen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:UU1
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2023/24:2673 av Jacob Risberg m.fl. (MP) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 473 554 200 000 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 183 441 6 880 1:3 Nordiskt samarbete 16 295 ±0 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 4 826 ±0 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 143 855 ±0 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning 83 358 30 000 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402 ±0 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 175 ±0 1:9 Svenska institutet 135 328 36 374 1:10 Information om Sverige i utlandet 15 475 ±0 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 170 215 ±0 Summa 2 273 924 273 254 Återinför den feministiska utrikespolitiken Vår värld präglas av mångfasetterade kriser. Regioner och länder kommer behöva prioritera att hantera kriser och hot såsom terrorism och väderkatastrofer som en konsekvens av klimatförändringarna. När regeringar tvingas att prioritera och fokusera på inrikespolitiken, så finns det en risk att det samarbete som byggs upp regionalt och internationellt läggs åt sidan och att vi ser minskat samförstånd och förståelse, samt att risken för konflikter ökar när resursbrist, hot och andra kriser behöver hanteras. Därför satsar vi 6,8 miljoner på freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom ramen för utrikespolitiken. För Miljöpartiet är det oerhört viktigt att Sverige är en global röst för demokrati och mänskliga rättigheter, för en regelbaserad världsordning och för en fredlig värld där vi kan ta oss an globala utmaningar såsom klimatkrisen, extrem fattigdom och ojämlikhet. För att detta ska bli verklighet, behöver Sverige ledas av och fortsätta att genomföra en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik. Sverige ska stå fast vid sina internationella åtaganden Sverige ska vara en internationell röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Nu är inte tiden för att backa från våra internationella åtaganden – tvärtom. Regeringens politik är ett bakslag för den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken och ett tydligt avsteg från de värden som framhölls då Sverige drev en feministisk utrikespolitik. Samarbete är avgörande i en svår tid med svåra utmaningar. Därför satsar vi 200 miljoner kronor så att Sveriges avgifter till internationella organisationer ska förbli på den nivå som vi sett de senaste åren. Stärk Svenska institutets civilsamhällesarbete Det är avgörande att Svenska institutet kan arbeta kraftfullt med stödet till civil ­ samhället, också i en svår kontext. Ett exempel på det är stödet till civilsamhälles ­ organisationer och organisationer som arbetar med att stärka den belarusiska kulturen. Att avsluta sådant stöd får effekten att Lukasjenkos strävan att låta Belarus bli en del av Ryssland förstärks. Vi vill istället att Sverige stödjer arbetet för att upprätthålla kultur och fria medier i Belarus. Vi satsar 36 miljoner. Nedrustningsfrågor Svensk forskning om nedrustning och icke-spridning i det nya säkerhetspolitiska läget måste öka. Ryssland hotar att använda kärnvapen mot Ukraina, och de senaste åren har vi sett hur kemiska vapen använts i krigföring i bland annat Syrien. I och med ett svenskt Natomedlemskap förväntas regeringen ställa sig bakom Natos kärnvapenpolitik. För att väga upp dessa nya hot om användning av kemiska eller nukleära vapen och i ljuset av en eventuell ny kärnvapenlinje är det nödvändigt att forskning om nedrustning och icke-spridning stärks kraftigt. Vi satsar 30 miljoner i anslag till bl.a. Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, FOI:s CBRN-verksamhet och andra projekt, både i Sverige och utomlands, som genomförs på området. Särskilt inom kärnvapen, nedrustningspolitik generellt samt uppföljning kring följdleveranser och användning av artificiell intelligens i vapensystem. Jacob Risberg (MP) Emma Berginger (MP) Janine Alm Ericson (MP)