RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Ökade resurser till åtgärder mot psykisk ohälsa i utsatta områden

2023/24 · HB022668 · Leila Ali Elmi (MP); Jacob Risberg (MP); Janine Alm Ericson (MP)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:46:01.719078+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att psykosociala faktorer bör beaktas när barn utreds för adhd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:SoU14

Yrkande 2

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur resurserna kan öka för barn- och ungdomspsykiatrin i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:SoU14

Yrkande 3

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur elevhälsan kan få utökade resurser för att utveckla kompetens inom barntrauma och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:UbU11
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2023/24:2668 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) Ökade resurser till åtgärder mot psykisk ohälsa i utsatta områden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att psykosociala faktorer bör beaktas när barn utreds för adhd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur resurserna kan öka för barn- och ungdomspsykiatrin i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur elevhälsan kan få utökade resurser för att utveckla kompetens inom barntrauma och tillkännager detta för regeringen. Motivering Psykisk ohälsa är en vår tids största utmaningar. En ökning av psykisk ohälsa bland unga kan ses i alla samhällsskikt, men det är vanligare bland barn i utsatta områden. Ojämlik psykisk hälsa beror som mycket annat på socioekonomiska faktorer. Det finns en stark korrelation mellan psykisk ohälsa och adhd. För vissa människor samexisterar depression och adhd, men för andra är depression ett resultat av adhd, med låg självkänsla och dålig självbild. Det finns forskning som fastställer att personer med adhd löper större risk att begå brott. Forskningen visar även att det finns en överlappning mellan adhd-symptom och traumasymptom. Vi har ett utbrett problem med gängkriminalitet i Sverige. Olika aktörer påpekar vikten av tidiga insatser för att förebygga att unga människor hamnar i kriminalitet. I de sammanhangen lyfts mer resurser till skolan och socialtjänsten och mer polisiär närvaro. Skolan är den viktigaste arenan och det bästa vaccinet mot gängkriminalitet, men med oupptäckt psykisk ohälsa eller fel diagnos lär man ha svårt att klara av skolan även om fler resurser sätts in. Forskningen visar att det finns en överlappning mellan adhd-symptom och trauma ­ symptom. Trauma kan ha en väsentlig påverkan på ett barns utveckling, vilket ofta leder till beteendemässiga och känslomässiga utmaningar som liknar symtom på adhd. Tyvärr är det inte ovanligt att feldiagnostisera trauma som adhd. Därför behöver psykosociala faktorer beaktas när barn utreds för adhd. För att ge lämplig vård och stöd behöver elevhälsan och övrig sjukvård utveckla sin kompetens om barnrelaterat trauma. Leila Ali Elmi (MP) Jacob Risberg (MP) Janine Alm Ericson (MP)