med anledning av skr. 2022/23:127 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet

Motion till riksdagen 2023/24:217 av Rasmus Ling (MP) med anledning av skr. 2022/23:127 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att Polismyndigheten följer Riksrevisionens rekommendationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Riksrevisionens övergripande slutsats är att särskilda händelser kan vara ett effektivt sätt att leda arbetet under de första timmarna eller dagarna. Särskilda händelser som pågår under längre tid än så gör större skada än nytta eftersom de ofta innebär resursförflyttningar som ger negativa konsekvenser i de lokalpolisområden som måste bistå med resurser. Riksrevisionen bedömer därför att bekämpning av grov brottslighet inte bör ske genom långvariga särskilda händelser. Riksrevisionens granskning visar också att Polismyndigheten inte kan redogöra för vare sig det totala antalet särskilda händelser eller antalet särskilda händelser med inriktning mot grov brottslighet, eller den totala merkostnaden för dessa. För över hälften av de särskilda händelser som rör grov brottslighet (53,5 procent) är de eventuella merkostnaderna inte möjliga att spåra. Granskningen visar vidare att det saknas information om hur länge de särskilda händelserna pågick, hur många årsarbetskrafter som involverades och från vilka delar av myndigheten resurser skickades. Vidare är det inte möjligt att avgöra vilka polisiära eller utredningsmässiga åtgärder som genomfördes. Riksrevisionens bedömning är att det i dagsläget inte är möjligt att mäta om särskilda händelser riktade mot grov brottslighet ger effekt. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att utveckla kriterier för vilka situationer som ska hanteras i särskilda händelser, ta fram en nationell lägesbild inför resursförflyttningar, utveckla dokumentation av särskilda händelser och följa upp och utvärdera dem. Myndigheten bör också säkerställa att kunskaper och erfarenheter om särskilda händelser sprids på ett systematiserat sätt till alla berörda delar av organisationen. Regeringen välkomnar i sin skrivelse Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett viktigt bidrag till utvecklingsarbetet avseende ledningsformen särskild händelse. Regeringen instämmer också överlag i Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen framför att en särskild händelse är en ledningsform och inte en arbetsmetod, samt drar slutsatsen att det även fortsättningsvis måste vara upp till Polismyndigheten att fatta operativa beslut och avgöra vilken ledningsform som är mest lämplig i enskilda fall. Miljöpartiet delar bedömningen att det är upp till Polismyndigheten att fatta operativa beslut. Oaktat detta är det fortsatt problematiskt att det enligt Riksrevisionen inte är möjligt att mäta om särskilda händelser riktade mot grov brottslighet alls ger effekt. Det är också allvarligt att det för över hälften av de särskilda händelser som rör grov brottslighet inte är möjligt att spåra eventuella merkostnader. Miljöpartiet anser att regeringen bör säkerställa att Polismyndigheten följer Riksrevisionens rekommendationer. Rasmus Ling (MP)