RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Krafttag mot arbetslivskriminaliteten

2023/24 · HB022043 · Kristoffer Lindberg (S); Linnéa Wickman (S); Sanna Backeskog (S)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:42:23.465932+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:AU8
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2023/24:2043 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) Krafttag mot arbetslivskriminaliteten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk arbetsmarknad kännetecknas av ordning och reda. Parterna tar ansvar för de regler och villkor som ska gälla, vilket är något unikt i världen och måste värnas. Därför är arbetslivskriminalitet en oroande företeelse som måste bekämpas. Människor som redan befinner sig i utsatta situationer utnyttjas av oseriösa företag. Det finns skrämmande berättelser om arbetstagare som förs till Sverige med löften om goda arbetsvillkor och höga löner, bara för att bli av med sina pass och bli inlåsta i källare under sin lediga tid. Dessa historier om utnyttjande understryker behovet av att stoppa arbetslivskriminalitet. Det är inte bara individer som drabbas. Hela samhällskontraktet hotas när företag medvetet fuskar med regler och villkor. Det leder till en ohälsosam konkurrenssituation där företag som följer lagarna har svårt att överleva på en pressad marknad. Delegationen mot arbetslivskriminalitet har, genom två delbetänkanden, bidragit med värdefull information om hur utbrett detta fenomen är i samhället. De har även granskat länder som Norge och Tyskland, som har arbetat med dessa frågor en längre tid. I dessa länder har man framgångsrikt bekämpat arbetslivskriminalitet genom att stärka samarbetet mellan myndigheter som skatteverket, arbetsinspektionen och polisen. De har infört stränga påföljder för företag som bryter mot lagarna och har ökat medvetenheten bland arbetstagare om deras rättigheter. Den organiserade brottsligheten tjänar stora summor på arbetslivskriminalitet, vilket skapar otrygghet i samhället. Den tidigare socialdemokratiska regeringen i Sverige vidtog flera åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminalitet, som främjat samarbetet mellan olika myndigheter, inklusive Skatteverket, polisen och Arbetsmiljöverket. Detta har stärkt möjligheten att övervaka och bekämpa arbetslivskriminalitet mer effektivt och infört strängare straff och böter för företag som är inblandade i arbetslivskriminalitet. Enligt senaste statistiken från Brottsförebyggande rådet (Brå) och Arbetsmiljöverket har förekomsten av arbetslivskriminalitet minskat under senare år, men utmaningen kvarstår och kräver kontinuerliga insatser för att säkerställa en sund och rättvis arbets ­ marknad i Sverige. Nya verktyg behöver tas fram och vi behöver ständigt begränsa möjligheterna för kriminella att röra sig. Det ska helt enkelt vara lätt att göra rätt, svårt att fuska och kännbart att åka dit. Några saker som skulle behöva göras är att se över möjligheterna att begränsa an ­ talet underentreprenörsled inom offentlig upphandling. Vi ser hur många led gör det svårare att kontrollera att regler och villkor gäller för den enskilda arbetaren. Kristoffer Lindberg (S) Linnéa Wickman (S) Sanna Backeskog (S)