RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Krafttag mot social dumpning

2023/24 · HB022016 · Sanna Backeskog (S); Kristoffer Lindberg (S)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:42:11.139271+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta krafttag mot social dumpning och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:CU13

Yrkande 2

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta med utredningen för att motverka social dumpning och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:CU13
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2023/24:2016 av Sanna Backeskog och Kristoffer Lindberg (båda S) Krafttag mot social dumpning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta krafttag mot social dumpning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta med utredningen för att motverka social dumpning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Bosättningslagen som infördes den 1 mars 2016 hade en tydlig intention: att förbättra integrationen. Tidigare hade ett fåtal kommuner tagit en oproportionerligt stor del av ansvaret. Hur många som hänvisades till varje kommun skulle nu istället baseras på bland annat arbetsmarknadsförutsättningar och befolkningsstorlek. Social dumpning har blivit ett allt större problem i kommuner som Gävle och Söderhamn. Social dumpning innebär att kommuner med få hyreslägenheter får personer med försörjningsstöd att flytta till en annan kommun utan att personen själv har uttryckt en tydlig vilja att flytta. Det finns flera exempel där oseriösa fastighetsägare köper upp undermåliga fastigheter för att sedan erbjuda hyreskontrakt till personer från andra kommuner. Inte sällan är det rika välbärgade kommuner som uppmanar socio ­ ekonomiskt utsatta invånare att flytta till en annan ort med löfte om bättre möjligheter att skapa ett gott liv, oavsett hur arbetsmarknaden och mottagarmöjligheterna ser ut i den aktuella kommunen. En cynisk människosyn. I november 2020 visade Statskontorets rapport att social dumpning förekommer allt oftare och alldeles för ofta handlar det om barnfamiljer som övertalas att flytta till en ny kommun. Det är ett ansvarslöst fenomen som bidrar till att skapa klyftor i vårt land. Kommuner med högre arbetslöshet och en ansträngd ekonomi ska inte behöva överta ansvaret för samhällets stöd från andra välbärgade kommuner. Söderhamn har varit särskilt drabbat av social dumpning eftersom det i vissa områden har funnits lägenheter som stått tomma som oseriösa aktörer kunnat profitera på. På så sätt kan segregerade bostadsområden växa fram. Ojämlikheten ökar och fler barn lever i otrygghet. I Gävle kommun tar man klyftor och ojämlikhet på allvar. I Gävle har det länge satsats på minskade klyftor, genom bl.a. arbetsmarknadsmarknadsåtgärder, och på stadsdelslyft som har till syfte att lyfta en hel stadsdel och på att ge unga en så bra start i livet som möjligt. Gävle kommun lägger tid och resurser på detta för att de tror på en kommun som håller ihop. Men då gäller det att välbärgade Stockholmskommuner som Täby och Danderyd också investerar i bostäder och människor och inte behandlar barn ­ familjer som en bricka i ett spel. Regeringen bör lyssna på kommunpolitiker runt om i landet, oavsett partifärg, och ta krafttag mot social dumpning samt återuppta utredningen för att motverka social dump ­ ning med uppdraget att undersöka och beskriva hur social dumpning går till, främja långsiktig samverkan och erfarenhetsutbyte samt föreslå åtgärder och lagförändringar. Sanna Backeskog (S) Kristoffer Lindberg (S)