Folkhögskolornas betydelse för personer med funktionsnedsättning

Motion till riksdagen 2023/24:1590 av Karin Sundin (S) Folkhögskolornas betydelse för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analysera och presentera vilka konsekvenser den minskade statliga finansieringen till folkhögskolorna får för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Folkhögskolan är ett viktigt komplement till den reguljära skolan och har en kompensa ­ torisk uppgift. Målet för folkbildningen och folkhögskolorna är att ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och del ­ aktighet i samhället. Många är också de som har fått en andra chans i livet genom en folkhögskoleutbildning, inte minst många ungdomar som inte har hittat vägar vidare från skolan och in på arbetsmarknaden. 2021 var det nästan 140 000 unga i Sverige som varken studerade eller arbetade. Många av dessa har någon eller flera olika funktionsned ­ sättningar. Folkhögskolornas pedagogik utgår från elevernas individuella behov och förutsätt ­ ningar, vilket för just gruppen personer med funktionsnedsättningar är av avgörande betydelse. 2022 var 21 000 av de studerande på landets folkhögskolor personer med funktionsnedsättningar. Mer än hälften gick allmän kurs med bred ämnesinriktning, där eleverna kan studera ämnen som svenska och matematik i sin egen takt. För personer med funktionsnedsättning är det ofta en förutsättning att de kan bo på folkhögskolan för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. För många är det också en stor del av poängen med att gå på folkhögskola – det blir en viktig del av utbildningen att bo på internat och på så sätt ta steg mot ett mer självständigt liv. På så sätt har folk ­ högskolorna en viktig roll att spela inom funktionshinderspolitiken. Förutsättningarna för landets folkhögskolor att kunna spela denna roll har kraftigt försämrats det senaste året. I statens budget för 2023 togs de extra medel som inrättades under pandemin bort, samtidigt som regeringen valde att frysa nivån på statsbidraget. När regeringen i budgetpropositionen för 2024 kommunicerade ”en satsning” på folk ­ högskolorna om 100 miljoner kronor måste detta det jämföras med situationen före 2023, då budgetutrymmet var 500 miljoner större och platserna motsvarande 4 000 fler. Utifrån det pressade ekonomiska läget med hög inflation står folkhögskolorna i dag inför en mycket tuff ekonomisk situation. Frågan är hur detta kommer att påverka den stora gruppen personer med funktionsnedsättning som har folkhögskolan som det främsta och viktigaste utbildningsalternativet. Mot bakgrund av ovanstående bör regeringen analysera och presentera vilka konse ­ kvenser den minskade statliga finansieringen till folkhögskolorna får för personer med funktionsnedsättning och för deras möjligheter att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Karin Sundin (S)