RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Koranbränning

2023/24 · HB021329 · Jamal El-Haj (-)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:37:18.058988+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den pågående utredningen om ordningslagen bör breddas till att också omfatta bl.a. hets mot folkgrupp och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:JuU20
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2023/24:1329 av Jamal El-Haj (S) Koranbränning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den pågående utredningen om ordningslagen bör breddas till att också omfatta bl.a. hets mot folkgrupp och tillkännager detta för regeringen. Motivering Yttrande- och mötesfriheten är grundläggande värden för en demokrati. Även här bör man dock ställa sig frågan om frihet till vad och för vilka. Som Ernst Wigforss så klokt uttryckte det: ”Den enes frihet är aldrig oberoende av den andres eller utan inverkan på den andres.” Frågan som uppstår är om det är frihet att bränna böcker. Bokbål och bokbränning associeras med rätta av de flesta med censur, förföljelse och diktatur. Handlingen bygger ofta på hat och förakt. Det är väl känt att islamofobiska grupper vill bränna religiösa böcker som koranen, ofta inslagna i fläsk, för att understryka sitt hat och förakt. Att dessutom göra det under Eid al-Adha, muslimernas största högtid på året, och utanför moskéer, är även en hand ­ ling som inte har något att göra med yttrandefrihet. Syftet är att provocera och skapa våldsamma reaktioner och det andas förakt, hat och hets mot folkgrupp/folkgrupper. När böcker som bibeln, koranen eller torah bränns offentligt känner inte bara troende obehag, utan även sekulära personer som känner att det inte enbart handlar om religionskritik. Heinrich Heine uttryckte det väl 1821: ”Där man bränner böcker bränner man till slut människor.” Religiösa symboler har minskat i emotionell laddning bland sekulariserade svenskar, men för många invandrare och nya svenskar har de fortfarande stor betydelse. Ingen behöver uppge sin politiska tillhörighet, samtidigt som vi ser allvarligt på angrepp mot människor som visar sin politiska tillhörighet. Den som skulle angripa ett partis val ­ arbetare och slita bort eller slå sönder partisymboler skulle definitivt få ett hårt straff. I synnerhet om valarbetaren är förtroendevald. Om man sliter av någon en slöja, turban eller kippa eller ett halsband med kors så är det något annat än att slita av någon en keps med ett idrottsklubbmärke. Det är ett angrepp på religionsfriheten. Regeringen måste stå upp för vad som är rätt och anständigt. Handlingar som enbart syftar till att hetsa och hota måste stoppas. Nu har regeringen tillsatt en utredning som ska se över ordningslagen. Det är bra att frågan utreds men förändringar i ordningslagen skulle förmodligen innebära en hel del problem. Utredningen borde därför också titta på om reglerna om hets mot folkgrupp och förargelseväckande beteende är ändamålsenligt utformade, och om det finns ytterligare regler som skulle behöva ändras. Muslimer i Sverige efterfrågar inte förändringar av yttrandefrihetslagar, något de ofta saknade i sina ursprungsländer och en av orsakerna till deras flykt. Jamal El-Haj (S)