RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Skolfrukost

2023/24 · HB021316 · Malin Larsson (S); Peder Björk (S)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:37:12.940195+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera de försök som görs med skolfrukost och överväga potentialen i att införa skolfrukost ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:UbU9
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2023/24:1316 av Malin Larsson och Peder Björk (båda S) Skolfrukost Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera de försök som görs med skolfrukost och överväga potentialen i att införa skolfrukost ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och tillkännager detta för regeringen. Motivering Alla barn ska ges förutsättningar att lyckas i skolan, oavsett vem man är, var man kommer ifrån eller vilken skola man går på. Näringsriktig och bra skolmat är viktigt under hela skoldagen; det har inte minst blivit tydligt under pandemin. Att det finns alternativ kost för de elever som önskar det, och att större hänsyn tas till hållbarhets ­ aspekter och matens klimatpåverkan. Elever ska inte behöva ta med egen mat till skolan för att vara mätta. Rädda Barnens barnfattigdomsrapport från 2021 avslöjade att vart femte barn i Sverige lever i ekonomisk utsatthet. Gratis skolmjölk, skolmat och skolfrukost är verktyg i arbetet med att motverka utsattheten och nå en jämlik skola där alla elever har samma förutsättningar för att kunna ta till sig undervisningen. Ny forskning från Lunds och Stockholms universitet om den samhällsekonomiska aspekten av skollunch visar att skolmaten på 60-talet gav eleverna högre inkomst genom livet. För varje satsad krona på skollunch fick samhället tillbaka mellan 4 och 7 kr. Dessa resultat gör det intressant att även diskutera gratis skolfrukost ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Något som också pandemin har tydliggjort är hur viktigt det är att arbeta förebygg ­ ande med att främja goda levnadsvanor, och maten är en avgörande del i detta. Ohälso ­ samma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död. Forsk ­ ning visar också att socioekonomiskt utsatta grupper äter sämre och är mer drabbade, och detta gör maten till en klassfråga. Skolmaten är en viktig byggsten och med gratis skolfrukost till våra elever kan vi öka jämlikheten och skapa en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige. Det finns skolor runt om i landet som redan idag serverar avgiftsfri frukost som är tillgänglig för alla elever och detta visar också på att frukostservering kan rymmas inom skolans nuvarande uppdrag. Gratis skolmjölk, skolmat och skolfrukost är verktyg i arbetet med att motverka utsattheten och nå en jämlik skola där alla elever har samma förutsättningar för att kunna ta till sig undervisningen. Detta är vi alla vinnare på i längden och framförallt våra barn. Malin Larsson (S) Peder Björk (S)