RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Utökat skydd mot föreningsrättskränkning

2023/24 · HB021307 · Leif Nysmed (S); Lars Mejern Larsson (S); Hanna Westerén (S)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:37:09.240354+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyddet i medbestämmandelagen mot föreningsrättskränkning bör stärkas och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:AU5
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2023/24:1307 av Leif Nysmed m.fl. (S) Utökat skydd mot föreningsrättskränkning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyddet i medbestämmandelagen mot föreningsrättskränkning bör stärkas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Av medbestämmandelagen 8 § framgår att föreningsrätten skall lämnas okränkt. Kränkning av föreningsrätten föreligger, om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin förenings ­ rätt eller om någon på ena sidan vidtager åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att icke utnyttja sin föreningsrätt. Sådan kränkning föreligger även om åtgärden vidtages för att åtagande mot annan skall uppfyllas. Att rätten att ingå i och verka för en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation ska lämnas okränkt torde vara självklart och djupt rotat i Sverige. De senaste åren har dock fler och fler slagit larm om att misstänkt kränkning av föreningsrätten framkommit, nu senast vid en av Elektrikerförbundet utlyst strejk i Göteborgsområdet. Utifrån dagens tillämpning av lagstiftningen ska den som fått sin föreningsrätt kränkt göra sannolikt att föreningsrättskränkning förekommit. Kan arbetstagaren eller arbetsgivaren göra detta skiftar bevisbördan över till den andra parten att påvisa att kränkning ej skett. Det kan exempelvis vara mycket svårt att göra sannolikt att en arbetstagare blivit hindrad av sin arbetsgivare att delta i strejk eller blivit uppsagd på grund av sitt fackliga engagemang. Ofta förekommer också kränkningar genom hot i samtal, där arbetstagaren uppmanas upphöra med sin fackliga verksamhet eller lämna sitt fackförbund. Utan en tydlig åtgärd tagen mot arbetstagaren som man kan koppla till kränkningen. Detta skapar ett ojämnt maktförhållande, där den utsatta parten står i underläge mot den kränkande parten, och gör målen mycket svåra att driva. Medbestämmandelagens intention att skydda föreningsrätten riskerar att falla bort om lagstiftningen skyddar den som utövat kränkningen. Vi ser därför ett behov av att se över skyddet för den utsatte. Leif Nysmed (S) Lars Mejern Larsson (S) Hanna Westerén (S)