Skärpning av lagstiftningen angående valbarhet i kommunval

Motion till riksdagen 2023/24:1 av Robert Stenkvist (SD) Skärpning av lagstiftningen angående valbarhet i kommunval Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa och förtydliga kommunallagen så att enbart personer som är boende i kommunen på valdagen kan väljas som ledamöter i kommunfullmäktige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personer som kandiderar i kommunalvalen enbart bör få ställa upp i en kommun per val och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vid valet 2022 så valdes Mikail Yüksel in i Botkyrkas kommunfullmäktige som ledamot. Yüksel ställde upp i ett flertal kommunval i Sverige och blev invald i två kommuner. Enligt egen uppgift ”valde” han Botkyrka. Yüksel skrev sig i kommunen inom en vecka efter valet, vilket är tillåtet enligt Skatteverket och Valprövningsnämndens regelverk (tydligen). Valprövningsnämnden konstaterar att kommunallagens 4 kap. 3 § stipulerar ”ledamöter i kommunfullmäktige skall väljas bland dem som har rösträtt i kommunen”. I förarbetena till lagen står det dock att den som inte är upptagen i röstlängden ändå kan väljas som ledamot. Valprövningsnämnden har tolkat det som att en kandidat i kommun ­ valet inte ens behöver ha rösträtt på valdagen, vilket fått till följd att en person har kunnat ställa upp i ett flertal kommuner vid samma val 2022. Förmodligen syftar förarbetet på om det sker någon miss vid upprättande av röst ­ längden. Jag konstaterar härmed att kommunallagen behöver förtydligas eller/och skärpas. Följden av Valprövningsnämndens utslag blir ju att alla kandidater från samtliga partier kan kandidera i precis hur många kommuner som helst (antalet kommuner i riket sätter dock en naturligt yttre gräns). Följden blir allt annat än den lagstiftaren haft som intention. Robert Stenkvist (SD)