Gränshinder mellan Sverige och Norge

Motion till riksdagen 2022/23:847 av Daniel Bäckström (C) Gränshinder mellan Sverige och Norge Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska gränshinder och öka samverkan mellan Sverige och Norge och tillkännager detta för regeringen. Motivering Handel och utbyte med andra länder är avgörande för svensk tillväxt och sysselsättning. För att näringslivet ska kunna göra fler affärer, förbättra rörligheten och öka sysselsättningen är det viktigt att ta bort formella och informella gränshinder mellan länder. Sverige–Danmark, och Öresundsregionen, lyfts ofta fram i diskussionerna gällande gränshinder och framför allt gällande arbetspendling mellan länder. Före pandemin var det ca 20 000 personer som pendlade från Sverige och hade sin huvudsakliga inkomst i Danmark. Det kan jämföras med att fler än 28 000 svenska pendlare hade sin huvud ­ sakliga inkomst i Norge, och sedan tillkommer 27 500 deltidspendlare. Pendlingen mellan Sverige och Norge är alltså störst i Norden. Coronakrisen har påverkat det nordiska utbytet och inte minst påverkat gränsen mellan Norge och Sverige. Stängda gränser och restriktioner har drabbat såväl människor som företag. Oklara regler om ersättningar för gränspendlare och långa köer vid gränsövergångar är exempel på uppkomna problem under pandemin. På den svenska sidan har företag som är beroende av gränshandel drabbats särskilt hårt. En bättre samordnad coronastrategi mellan Sverige och Norge samt en djupare dialog mellan länderna om konsekvenserna av olika restriktioner hade kunnat mildra de ekonomiska effekterna för människor och företag längs gränsen. I spåren av pandemin blir det viktigt med minskade gränshinder för att få fart på utbytet mellan länderna och därmed ekonomin. Formella och informella gränshinder kan man stöta på när man tar jobb eller gör affärer över gränsen. Formella gränshinder är skillnader i lagar och regelverk mellan två länder, medan informella är till exempel brist på information, komplicerade rutiner eller brist på kunskap. Pendlingen är viktig för att öka rörligheten och få större arbetsmarknadsregioner, men för att öka sysselsättningen och tillväxten är det än viktigare att näringslivets gränshinder prioriteras. Gränsen mellan Sverige och Norge utgör EU:s yttre gräns. Det gör att företag som ska passera gränsen mellan Sverige och Norge tydligare drabbas av gränshinder som hindrar affärerna eftersom Norge inte är med i EU:s tullsamverkan. Norge är Sveriges viktigaste handelspartner ihop med Tyskland. Flera undersökningar visar att företagen stöter på hinder inom främst tre områden: tull och moms, olikheter i regelverk och standarder samt brist på information. Dessa gränshinder drabbar framför allt små och medelstora företag som har mindre resurser för att övervinna dessa hinder. Det svenska gränshindersarbetet måste därför stärkas, informationen måste förbätt ­ ras framför allt till små och medelstora företag och svenska myndigheters gränshinders ­ uppdrag måste förtydligas och kopplas till förenklingsuppdraget. Pandemin visar även att samverkan mellan länderna behöver öka. Detta bör ges regeringen till känna. Daniel Bäckström (C)