Utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd
2022/23 · HA0266 · Oliver Rosengren (M)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:32:51.245098+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd som del av aktivitetskravet och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2022/23:SoU16
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2022/23:66
av Oliver Rosengren (M)
Utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd som del av aktivitetskravet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Yrkesutbildning är en effektiv väg till arbete. Med 335
000 arbetslösa, varav hälften långtidsarbetslösa och bara 100
000 inskrivna i en insats
,
samtidigt som det finns 200
000 lediga jobb är det tydligt att svensk arbetsmarknad lider av matchningspro
blem. Bara några tusen går en arbetsmarknadsutbildning, trots att brist på rätt kompetens är ett av de vanligaste skälen till att företag har svårt att anställa.
Kommunerna saknar idag möjlighet att anvisa personer som saknar utbildning till reguljär utbildning, även om det betraktas som nödvändigt eller betydelsefullt för att
de
ska lämna försörjningsstödsberoende. Den statliga utbildningsplikten omfattar bara personer i etableringen och gäller bara upp till och med grundskola.
En utvidgad utbildningsplikt borde omfatta alla arbetslösa och ta sikte på gymnasie
examen. Det behöver dessutom ses över hur ett krav
på
att delta i exempelvis yrkesvux ska harmoniseras med ersättningssystemen, då personer som tar emot studiemedel i regel inte får försörjningsstöd. De som läser
en
yrkesutbildning genom
Arbetsförmed
lingen har bidrag och behöver inte ta lån. Det skapar olika förutsättningar, som sett till statistik över könsfördelning mellan arbetsmarknadsutbildning och yrkesvux dessutom tenderar att försätta kvinnor i en situation med lån från att ha läst vårdutbildning inom yrkesvux, men män utan efter en arbetsmarknadsutbildning mot exempelvis industrin.
Referenser
Vikström, Johan
och
van den Berg, Gerard
(2017). Långsiktiga effekter av arbetsmarknadsutbildning (IFAU 2017:17). Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Uppsala.
Sundén, Annika
(2022).
Yrkesutbildning löser matchningsproblemen
. Landsorganisationen i Sverige (LO), Stockholm.
Oliver Rosengren (M)