Införande av möjlighet till brottsofferutsagor under huvudförhandlingar som gäller barnpornografibrott

Motion till riksdagen 2022/23:62 av Nima Gholam Ali Pour (SD) Införande av möjlighet till brottsofferutsagor under huvudförhandlingar som gäller barnpornografibrott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas möjlighet till brottsofferutsagor under huvudförhandlingar som gäller barnpornografibrott för att styrka kränkningens allvar och brottslighetens konsekvenser för barn som förekommer i övergreppsmaterial, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I angloamerikanska rättssystem, som till exempel i Kanada, Storbritannien och Australien finns rättigheter och möjligheter för brottsoffer att lämna victim impact statements eller en representant för en ort eller en grupp med gemensamma intressen (som till exempel barn som utsatts för sexualbrott eller en organisation som represen ­ terar deras intressen) att lämna community impact stateme nts . Den funktion dessa utsagor har i rättsprocessen varierar något mellan jurisdiktioner men handlar framförallt om att ge brottsoffer möjlighet att berätta om de hälsomässiga, känslomässiga och ekonomiska konsekvenser som brottet inneburit för dem eller, när det kommer till community impact statements, vilka konsekvenserna typiskt sett kan vara. Vad gäller victim impact statements överlappar de till viss del den möjlighet målsäganden i en svensk rättsprocess har att komma till tals i brottmålsprocessen men de skulle kunna aktualiseras i de fall där det finns brottsoffer som inte är målsägande (vad gäller barnpornografibrott är barnen som förekommer i övergreppsmaterialet inte automatiskt målsägande eftersom barnpornografibrott i svensk rätt är ett brott mot allmän ordning och inte ett sexualbrott mot barn). Det gemensamma för dessa utsagor är att de ger åklagare och domstol ar en bättre förståelse för brottsligheten och vilka konsekvenser den kan medföra för brottsoffer. Det kan också tjäna till ledning vid bedömningen av kränkningens allvar och brottets straffvärde. Nima Gholam Ali Pour (SD)