Effekten av farmakologisk behandling för personer som begått sexualbrott
2022/23 · HA02588 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:32:29.013908+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att utreda effekten av farmakologisk behandling för personer som har begått sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2022/23:JuU13
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2022/23:588
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Effekten av farmakologisk behandling för personer som begått sexualbrott
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att utreda effekten av farmakologisk behandling för personer som har begått sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Vi får inte ha lite halvt osäkra åtgärder som vi tror
har god effekt som
den frivilliga farmakologiska behandlingen inom
K
riminalvården eller kemisk kastrering som det också ofta kallas
. Det blir än mer problematiskt när vi inte vet hur många av de som deltar i behandlingen
som
fullföljer den eller hur många av dem som har begått sexual
brott.
Enligt riksdagens utredningstjänst har endast 40
–
50 personer gått i
Kriminalvårdens farmakologiska
behandling sedan 2018. Utredningstjänsten kunde inte få fram om det finns vetenskapliga studier som visar att behandlingen har god effekt. Man kunde heller inte följa upp hur många som har fullföljt behandlingen, för detta följer
K
riminalvården inte upp.
Av uppgifterna framgår heller inte hur många klienter som deltar i behand
lingen som har dömts för sexualbrott mot barn.
Vi måste ha ordning och reda
på
de metoder som vi lutar oss mot och som vi tror har effekt
när vi pratar om sexualbrottslingar som utsätter barn för brott
. Samhällets skydds
nät har brustit under alltför många år
när det gäller just detta
.
År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24
100 (Brå, 2021). Under 2020 anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16
procent fler än 2019. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhusets senaste rapport blir ett av fyra barn utsatta för sexualbrott
.
Hela
25
% av alla barn uts
ä
tts
alltså
för sexuella övergrepp.
Den negativa utvecklingen när det gäller
utsatta barn måste
s
t
oppas
. Det ska vara viktigare att skydda våra barn än att undvika att trampa en potentiell förövare på tårna.
Barns rätt att inte utsättas för risker ska sättas i främsta rummet.
Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2021/22 men anser att det fortfarande är en högst relevant fråga.
När det gäller farmakologisk behandling för personer som har begått sexualbrott
behöver behandlingsmetoderna som används inom Kriminalvården ha
evidensbaserad effekt
och
man behöver också veta
hur många deltagare som fullgjort behandlinge
n
.
Marléne Lund Kopparklint (M)