EU-arbete mot korruption

Motion till riksdagen 2022/23:536 av Markus Wiechel (SD) EU-arbete mot korruption Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska beställa en ny korruptionsrapport som motsvarar den från 2014, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medlemsstater som systematiskt med uppsåt eller genom oaktsamhet eller underlåtelse utsätter EU-budgeten för bedrägerier bör få minskade EU-stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Antikorruptionsarbetet i EU EU har som ambition att aktivt motarbeta korruption som på olika nivåer utgjort ett betydande problem inom flera av medlemsstaternas politiska styrning. Denna hedervärda ambition kommer till uttryck både i fördragen och genom unionens myndigheter, men trots dessa explicit uttalade ambitioner har EU inte gjort tillräckligt för att tackla problemet. 2010 bad rådet kommissionen att inkomma med en övergripande antikorruptions ­ policy. Kommissionen har fortfarande inte inkommit med någon sådan policy. Istället publicerade kommissionen 2014 en särskild rapport med syftet att undersöka hur allvarligt problemet var och vilka åtgärder medlemsstaterna vidtagit för att hantera problemet. Rapporten beskriver situationen i flera medlemsstater som mycket allvarlig, vilket är oroväckande. I samband med rapportpubliceringen meddelade kommissionen att man planerade att genomföra en uppföljning två år senare i syfte att kunna mäta vilka resultat som uppnåtts. I januari 2017 valde kommissionär Frans Timmermans att skrota den uppdaterade rapporten. Detta eftersom kommissionären nu ansåg att det inte behövdes någon uppdatering, trots att det samtidigt till exempel pågick enorma gatuprotester mot just korruption i det socialdemokratiskt styrda Rumänien. Enligt Transparency Internationals vedertagna korruptionsindex har EU-ländernas genomsnitt varit nära oförändrat sedan man började mäta år 2012. Under medelvärdet på 65 poäng av en 100-poängsskala ligger så många som 16 av EU:s 28 medlemsländer. För ett land som Sverige, som är en av unionens största finansiärer, borde denna utveckling oroa och kunna motivera kritik mot EU:s otillräckliga korruptionsåtgärder. EU skulle kunna vidta flera konkreta åtgärder för att återfå trovärdigheten i arbetet mot korruption. Vi vill därför att regeringen i rådet driver frågan om att kommissionen eller rådet ska besluta om en uppdatering av korruptionsrapporten från 2014 under kommande lagstiftningsperiod. För det andra bör den kommande långtidsbudgeten innehålla regler om att medlems ­ stater som systematiskt, med uppsåt eller genom oaktsamhet eller underlåtelse , utsätter EU-budgeten för bedrägerier bör få minskade EU-stöd. Detsamma bör gälla för alla stater som misslyckas med att åtgärda problemet generellt. Markus Wiechel (SD)