Störande av vital infrastruktur

Motion till riksdagen 2022/23:535 av Markus Wiechel (SD) Störande av vital infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett aktivt störande av vital infrastruktur ska klassas som grovt sabotage mot blåljusverksamhet och tillkännager detta för regeringen. Motivering I slutet av augusti 2022 valde ett antal så kallade klimataktivister att ägna sig åt att stoppa trafiken under morgonrusningen på E4:an nära Karolinska universitetssjukhuset i Solna . Extremisterna gjorde detta genom att limma fast sig på vägen , vilket enligt dessa skulle vara en form av klimatprotest. Tolv personer åtalades och mot bakgrund av vilken plats det skedde på valde kammaråklagaren att yrka på ett högre straffvärde. Rent teoretiskt kunde det utöver allmänna förseningar för vanligt folk, däribland kanske vital vårdpersonal, innebära en direkt livsfara för människor på väg i ambulans. Vid just detta tillfälle stoppades också fyra ambulanser från sin framfart i den flera mil långa kö som bildats, varav åtminstone en av dessa ambulanser befann sig under ett så kallat prio-1 ärende med en mycket svårt sjuk patient. Vad som står klart är att den här typen av aktioner syftar till att hindra den allmänna vägen för alla och därmed riskerar de också att hindra brandmän, poliser, ambulans ­ personal eller andra livsnödvändiga transporter. I just detta fall dömdes samtlig a tolv åtalade för sabotage men också ohörsamhet mot ordningsmakten då de inte lyssnade på polisen när de uppmanades att flytta på sig. I domen konstaterade tingsrätten att aktivisterna med flit orsakade allvarliga störningar för den allmänna samfärdseln. Trots att de allra flesta bör se gärningarna som grova, inte minst då människor kan avlid a till följd av dessa aktioner, blev straffet likt så ofta annars inte särskilt hårt. Sabotage kan i skrivande stund ge upp till fyra års fängelse samtidigt som ohörsamhet mot ordningsmakten kan ge böter eller fängelse i högst sex månader. För dessa tolv blev det dock inget hårt straff alls : N io av dem döm de s till villkorlig dom och tre till skyddstillsyn. Man kan således konstatera att straffet knappast avskräcker dessa extremister från att fortsätta att syssla med sabotage i klimataktivis ­ mens namn, trots att det kan innebära livsfara för enskilda. Ej heller blir det någon nämnvärd upprättelse för de människor som drabba de s av aktionen. Mot bakgrund av detta bör den typ av aktioner som syftar till att stoppa eller störa vital infrastruktur alltid klassas som grovt sabotage mot blåljusverksamhet , vilket skulle innebär a som lägst 2 år s och upp till livstids fängelse. Detta mot bakgrund av att dessa gärningar de facto framkalla r fara för flera människoliv, egendom av särskild betydelse eller annars är av särskilt farlig art. Markus Wiechel (SD)