Kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling
2022/23 · HA02530 · Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:32:11.078435+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att anställda ska kunna genomföra kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2022/23:SkU11
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2022/23:530
av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att anställda ska kunna genomföra kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
I spåren av pandemin diskuteras möjligheten till kompetensutveckling flitigare än någonsin. Och frågan är nog så viktig, oavsett pandemi eller ej, för att Sverige skall kunna fortsätta
att
vara en kunskapsnation av rang. Förutom möjligheter via studier på högskola och liknande så finns idag en flora av utbildningar som anställda kan åtnjuta om arbetsgivaren bedömer
att det är
viktigt för verksamheten och
S
katteverket bedömer det direkt kopplat till denna. Det som sällan diskuteras är trösklarna som finns för drivna medarbetare som vill mer.
Idag ställs höga skattemässiga krav på både löntagare och arbetsgivare när proaktiv kompetensutveckling diskuteras. Det låter fint när man läser på Skatteverkets hemsida: ”Fri utbildning till följd av arbetsgivarens verksamhet är en skattefri förmån för den anställda”
,
men
det
innebär i praktiken en hel del att fundera på som arbetsgivare. Utbildningen måste vara direkt kopplad till verksamheten för att anses vara en skatte- och avgiftsfri förmån. Är utbildningen inte det, utan kan anses vara en generell sådan, kan den istället alltså anses vara en skatte- och avgiftspliktig förmån som då istället ska beskattas.
Samtidigt ställs det lägre skattemässiga krav om personalen är under avveckling. Då kan även generella utbildningar anses vara en skatte- och avgiftsfri förmån, och därmed behöv
er man inte
betala arbetsgivaravgifter, om man uppfyller vissa kriterier.
Sammantaget
ä
r det dock komplext för anställda som tar eget ansvar för sin vidare
utveckling och önskar gå utbildningar. Ofta finns en god förståelse bland de anställda
att utbildningar är en stor investering för arbetsgivaren
,
vilket kan göra det svårare för anställda att själv
a
ge arbetsgivaren
en
möjlig väg framåt, kanske speciellt i de fall utbildningarna är avgiftsbelagda och ej direkt kopplade till verksamheten. Här finns det möjligheter att förenkla regelverket och ge arbetstagarna en ytterligare morot till sin egen kompetensutveckling.
Därför bör möjligheten att
låta
anställda kunna få bruttolöneväxla avgiftsbelagda utbildningar undersökas. Det skulle kunna ge både arbetstagare och arbetsgivare en större frihet att kunna vidareutveckla sig själv
a
och sin personal
.
Ann-Sofie Lifvenhage (M)