Förutsättningarna för att minska utslagningen från skolan
2022/23 · HA02477 · Gunilla Svantorp (S)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:31:54.639800+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda förutsättningarna för att minska utslagningen från skolan och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2022/23:UbU5
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2022/23:477
av Gunilla Svantorp (S)
Förutsättningarna för att minska utslagningen från skolan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda förutsättningarna för att minska utslagningen från skolan och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det har länge spekulerats i om den psykiska ohälsan hos unga delvis kan bero på
den
läroplan som infördes 2011 (LGR 11) tillsammans med en rad andra förändringar i skolan
. Numera är det obligatoriskt med betyg i årskurs sex och valbart för skolorna i årskurs fyra. De nationella proven har blivit fler och betygssystemet har detaljerade kunskaps
krav. Dessutom finns ett betygssteg för underkänt. Flera forskningsstudier visar nu att det finns starka belägg för att de förändringarna kan vara en orsak till att unga mår psy
kiskt dåligt. Man larmar om att just betyget för underkänt ökar risken för arbetslöshet, ohälsa och till och med för tidig död. Det är helt oacceptabelt att vi år efter år ens tillåter att denna risk finns. Dessutom skapar systemet ökad stress för både elever och lärare.
Att skolan överhuvudtaget upplevs av eleverna själva som något som stressar dem, som ger dem sömnsvårigheter, nedstämdhet och ont i magen
,
är ett underbetyg till den vuxna världen och inte minst oss beslutsfattare.
I Sverige har vi år efter år cirka 15
% underkända elever, att jämföra med ett EU
‑
snitt
där siffran är 4
–
5
%.
Forskare diskuterar om ett slopande
av
betyget underkänt skulle öka utrymmet för lärandeprocessen, minska stressen och få fler elever att ta sig in på gymnasiet.
Innan den hårda gränsen för underkänt fanns så tog sig elever vidare i utbildnings
systemet
;
många är de människor med
1:or
och 2:or från både grundskola och gymna
sium som tagit både en och två examina på universitetsnivå.
Självklart ska målet med utbildning vara att så många som möjligt når kraven men det
bör
inte vara så absolut
att det leder till en massiv utslagning av våra barn och unga.
Det är faktiskt orimligt att
stänga
ute elever och samtidigt öka kraven på dem,
vilket
uppenbar
ligen
leder till ohälsa.
Gunilla Svantorp (S)