Räddande av Östersjön

Motion till riksdagen 2022/23:442 av Susanne Nordström m.fl. (M) Räddande av Östersjön Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt rädda fiskbestånden och det kustnära fisket i Östersjön och tillkännager detta för regeringen. Motivering En levande landsbygd med ett bevarande av den biologiska mångfalden är ett viktigt och eftersträvansvärt mål. Det finns en önskan från flera kustlän att turistnäringen skall stärkas men då behövs det en infrastruktur som stöds av lokalbefolkningen som finns på plats. Likaså måste det finnas goda möjligheter att starta mindre företag för att ta tillvara den växtkraft som finns i det lokala näringslivet. Det kustnära småskaliga sill- och strömmingsfisket är av stor vikt för att kunna bevara levande samhällen längs med stora delar av Östersjökusten. Men idag finns inte förutsättningar att uppnå dessa mål för skärgården, främst p.g.a. kustfiskets kollaps som orsakas av starkt minskande fångster av främst strömming, torsk och ål. Torskbestånden har kollapsat och strömming- och sillbestånden är kraftigt reducerade och kanske hotade. Skulle strömmingsbestånden kollapsa blir följderna svåröverskådliga för hela Östersjöns ekosystem. Sillen är en grundpelare för de eko ­ system som finns i havs- och skärgårdsmiljö, bland annat som föda åt andra fiskar, fåglar och däggdjur. Hotas sillen så hotas hela ekosystem. Det storskaliga industrifisket tar varje år upp stora mängder sill, och fisket går år för år allt närmare kusten. Nu larmar forskare om att situationen börjar bli akut. I delar av Östersjön har beståndet minskat till en fjärdedel jämfört med för 45 år sedan. Vi har idag, åtminstone lokalt, redan starka störningar p.g.a. brist på rovfisk , vilket bl.a. lett till en stor ökning av spigg som stör balansen mellan arterna. Staten behöver se över sina möjligheter att begränsa det industriella fisket som tar upp merparten eller nästan all strömming , fisk som inte används som livsmedel utan huvudsakligen mals ner till fisk- och djurfoder. För att skydda lekande fiskbestånd och det kustnära fisket instiftades den så kallade trålgränsen. Innanför den tillåts bara trålning inom begränsade områden och med mindre fartyg. Men i dag ger inte trålgränsen det skydd som den var tänkt att ge. Varje år får enorma industritrålare dispens. Det behövs akuta insatser både på EU-nivå och nationellt för att rädda fiskbestånden och det kustnära fisket, med sina unika skärgårdsmiljöer. Vad gäller den biologiska mångfalden verkar det gälla helt olika måttstockar för samhällets engagemang för det marina livet inklusive sjöfåglarna än vad gäller för motsvarande frågor på land. Det är därför ytterst förvånande att försiktighetsprincipen inte beaktas även vad gäller det marina livet. Säl- och skarvpopulationerna har mång ­ dubblats eller snarare exploderat. Sälen från 3 000 individer till 60 000. Hindren för att begränsa dessa arter är många. Åtgärderna för att begränsa vattenkraftens masslakt av ål är vidare otillräckliga. Men det svårförståeliga i nuvarande situation är att fakta är välkända. Riksdagens j ordbruksutskott har nästan enhälligt föreslagit riksdagen åtgärder (2021/22:MJU6). Resultatet har hittills varit beslut om en begränsad aktivitet som skall rapporteras 2027. Susanne Nordström (M) John E Weinerhall (M) John Widegren (M)