RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Återbetalning av studiemedel med bruttolöneavdrag

2022/23 · HA02440 · Ulrik Nilsson (M)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:31:43.980781+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att återbetalning av studiemedlen bör kunna göras med bruttolöneavdrag och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2022/23:SkU11
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2022/23:440 av Ulrik Nilsson (M) Återbetalning av studiemedel med bruttolöneavdrag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att återbetalning av studiemedlen bör kunna göras med bruttolöneavdrag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Arbetsgivare kan idag erbjuda anställda inköp av varor och tjänster via bruttolöne ­ avdrag . I nledningsvis handlade det om friskvårdstjänster , men det har sedermera utvidgats till att omfatta en lång rad varor och tjänster. Det kan vara en matkasse, elcykel eller städhjälp ; jag har till och med sett att det går att inköpa biobiljetter och presentkort på caféer med bruttolöneavdrag. Ofta kan man i områden där det är svårt att rekryter a se att den som är beredd att ta en anställning kan få delar av eller hela sin studieskuld betalad av arbetsgivaren. Man får anta att detta bedöms vara ett attraktivt erbjudande, annars hade det inte givits. Tar man dessa två faktum tillsammans väcks frågan varför inte studieskulder skulle kunna betalas med bruttolöneavdrag om nu fika kan det. Med varje rimlig bedömning borde kostnader för vidareutbildning anses vara lika ”nyttigt” som fika, även om kaffestunden kan ge sysselsättning för servitriser/kassapersonal. Ett sätt att lösa detta som inte innebär ökade kostnader för staten vore att erbjuda möjligheten att genomföra ”engångsåterbetalning” genom att arbetsgivaren gör en inbetalning . B etalningen bör då ske i ”slutet” av lånet (d.v.s. utgående från betalnings ­ planen så betalas skuldbeloppet bakifrån så att kommande år följs betalningsplanen även om den kommer att bli kortare). Genomförs förslaget på detta sätt så innebär det att mer pengar kommer in till studiemedelssystemet samtidigt som skatteinkomsterna minskar ; de minskade skatteintäkterna kompenseras dock med minskat behov i studiemedelssystemet. Ulrik Nilsson (M)