RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Kvinnohat som grund för hatbrott – femicid

2022/23 · HA02394 · Ida Ekeroth Clausson (S); Louise Thunström (S)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:31:28.162792+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2022/23:JuU11
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2022/23:394 av Ida Ekeroth Clausson och Louise Thunström (båda S) Kvinnohat som grund för hatbrott – femicid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Motivering Mäns våld mot kvinnor är och förblir ett stort samhällsproblem. De senaste åren har i genomsnitt en kvinna var tredje vecka blivit dödad av en man som hon har eller har haft en relation med. För varje dödsoffer så har vi tusen och åter tusen kvinnor som hotas och trakasseras av sina män, år efter år. Det är oacceptabelt. Sverige ska vara världens bästa land för flickor, kvinnor och mammor att leva i. Vi som land har gjort viktiga och ibland internationellt sett banbrytande reformer, som vi ska vara stolta över. Kvinnofridslagstiftningen, som vi införde för drygt 20 år sedan, fick upp straffskalorna rejält. Sexköpslagen, som vi var först i världen med. Människo ­ handelslagen, för att effektivare komma åt trafficking. Samtyckeslagen, som är den strängaste sexualbrottslagstiftning Sverige någonsin haft, infördes. Stödet till kvinnojourerna har ökats – från 25 miljoner 2014 till 150 mkr 2021. Det har även getts mer resurser till polisen, så att man kunnat rekrytera 350 nya utredare med särskild inriktning på våld i nära relationer. Det har beslutats om straffskärpning för grov kvinnofridskränkning och ökade möjligheter att porta mannen från den gemensamma bostaden. Den enkla principen måste vara att det är den våldsamma mannen som ska flytta, det är mannens rörlighet som ska begränsas – inte kvinnans. Från den 1 juli 2021 har vi också äntligen ett barnfridsbrott; att låta barn bevittna våld mot en partner är nu brottsligt. Det är även bra att det görs en översyn av reglerna för vårdnad och umgänge med barn. Om en man beter sig riktigt illa, så kan han passera en gräns där han har försuttit sin chans till umgänge med sina barn. Detta räcker dock inte. Vi vet att kvinnor både utsätts för våld och mördas för att de just är kvinnor. Det behöver därför övervägas om det finns ett behov av att utreda ifall sexistiska och kvinnohatande motiv ska innebära straffskärpning. Om motiv för brottet har varit att kränka personen på grund av att hon är kvinna ska brottet klassas som hatbrott, s k femicid. Ida Ekeroth Clausson (S) Louise Thunström (S)