RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Tid för en ny kommunreform

2022/23 · HA0235 · Rasmus Ling (MP)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:31:15.162453+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny kommunreform gällande kommunsammanslagningar och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2022/23:KU29

Yrkande 2

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn för en mer likvärdig kommunskattenivå och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2022/23:FiU26
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2022/23:35 av Rasmus Ling (MP) Tid för en ny kommunreform Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny kommunreform gällande kommunsammanslagningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn för en mer likvärdig kommunskattenivå och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har 290 kommuner. Kommunerna skiljer sig enormt åt och har väldigt olika förutsättningar. Det gäller dels antalet kommuninvånare, men det gäller också geografiska förutsättningar, demografi , utbildningsnivå och annat. Den kommunala servicen skiljer sig mycket åt . På 1970-talet gjordes en stor kommunsammanslagning. Det gjordes för att välfärden byggdes ut och ambitionsnivån höjdes, och kommunerna behövde bli större och få mer muskler för att klara ett större åtagande. I efterhand är det svårt att argumentera för att den kvalitetshöjning som skett hade varit möjlig i den tidigare strukturen. Även idag står Sveriges kommuner för en stor utmaning. Den äldre delen av befolkningen ökar, och det kommande decenniet ökar de allra äldsta kraftigt. Detta ställer stora krav på kommunerna. Samtidigt finns det också andra områden där ambitionerna ökar, inte minst vad gäller skolan, och medborgarna förväntar sig allmänt en utbyggd och bättre service. Förutsättningarna att klara detta skulle förbättras om en ny kommunsammanslagning gjordes. Färre men större kommuner skulle vara bättre rustade. Riksdagen bör därför ge regeringen tillkänna som sin mening att en ny kommun ­ sammanslagning bör utredas. En strukturell orättvisa som finns idag är att de kommunala skattenivå er n a skiljer sig åt markant mellan olika kommuner. Det är inte resultatet av ett politiskt val, där ett högre skatteuttag görs för att finansiera en mer kvalitativ kommunal service. Tvärtom är den kommunala servicen sämre i många av de kommuner som har de allra högsta skattenivåerna. Den kommunala skatteutjämningen är tänkt att utjämna de strukturella skillnaderna. Det är dock lätt att konstatera att dagens system inte gör det. Riksdagen bör därför ge regeringen tillkänna som sin mening att det bör göra s en översyn av hur en mer likvärdig kommunskattenivå kan komma till stånd. Rasmus Ling (MP)