Tid för en ny kommunreform
2022/23 · HA0235 · Rasmus Ling (MP)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:31:15.162453+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny kommunreform gällande kommunsammanslagningar och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2022/23:KU29
Yrkande 2
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn för en mer likvärdig kommunskattenivå och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2022/23:FiU26
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2022/23:35
av Rasmus Ling (MP)
Tid för en ny kommunreform
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny kommunreform gällande kommunsammanslagningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn för en mer likvärdig kommunskattenivå och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige har 290 kommuner. Kommunerna skiljer sig enormt åt och har väldigt olika förutsättningar. Det gäller dels antalet kommuninvånare, men det gäller också geografiska förutsättningar, demografi
, utbildningsnivå
och annat. Den kommunala servicen skiljer sig mycket
åt
.
På 1970-talet gjordes en stor kommunsammanslagning. Det gjordes för att välfärden byggdes ut och ambitionsnivån höjdes, och kommunerna behövde bli större och få mer muskler för att klara ett större åtagande.
I efterhand är det svårt att argumentera för att den kvalitetshöjning som skett hade varit möjlig i den tidigare strukturen.
Även idag står Sveriges kommuner för en stor utmaning. Den äldre delen av befolkningen ökar, och det kommande decenniet ökar de allra äldsta kraftigt. Detta ställer stora krav på kommunerna. Samtidigt finns
det
också andra områden där ambitionerna ökar,
inte minst vad gäller skolan,
och medborgarna förväntar sig
allmänt en
utbyggd och bättre service.
Förutsättningarna att klara
detta skulle förbättras om en ny kommunsammanslagning gjordes. Färre men större kommuner skulle vara bättre
rustade. Riksdagen bör därför ge regeringen tillkänna som sin mening att en ny kommun
sammanslagning
bör utredas.
En strukturell orättvisa som finns idag är
att
de kommunala skattenivå
er
n
a
skiljer sig
åt
markant mellan olika kommuner. Det är inte resultatet av ett politiskt val, där ett högre skatteuttag görs för att finansiera en mer kvalitativ kommunal service. Tvärtom är
den kommunala servicen sämre i
många av
de kommuner som har de allra högsta skattenivåerna.
Den kommunala skatteutjämningen är tänkt att utjämna de strukturella skillnaderna. Det är dock lätt att konstatera att dagens system inte gör det. Riksdagen bör därför ge regeringen tillkänna som sin mening att
det bör
göra
s
en översyn
av
hur en mer likvärdig kommunskattenivå kan komma till stånd.
Rasmus Ling (MP)