med anledning av prop. 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället
2022/23 · HA0230 · Malin Björk (C); Catarina Deremar (C); Christofer Bergenblock (C)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:30:58.775175+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
Beslut saknas i uppgifternaRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att s.k. omvändelseterapi ska stå i strid med demokrativillkoret för alla hbtqi-personer, inte bara barn och unga, och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Uppgift saknas
- Kammarens beslut
- Beslut saknas i uppgifterna
- Betänkande
- Uppgift saknas
Yrkande 2
Beslut saknas i uppgifternaRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reglering om återkrav av statsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Uppgift saknas
- Kammarens beslut
- Beslut saknas i uppgifterna
- Betänkande
- Uppgift saknas
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2022/23:30
av Malin Björk m.fl. (C)
med anledning av prop. 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att s.k. omvändelseterapi ska stå i strid med demokrativillkoret för alla hbtqi-personer, inte bara barn och unga, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reglering om återkrav av statsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Skattemedel får aldrig användas så att den grundlagsfästa principen om alla människors lika värde urvattnas eller åsidosätts. De trossamfund och organisationer inom civilsam
hället som tar emot statliga bidrag måste åta sig att upprätthålla grundläggande demo
kratiska principer.
Regeringens förslag innebär ett tydligare och enhetligare demokrati
villkor som avser organisationens verksamhet, utformat från exkluderingskriterier
.
Det är därför bra att regeringen nu tagit fram en lagrådsremiss om frågan om förstärkta demokrativillkor för trossamfund och civilsamhället
–
när
s
taten
bidrar med skattemedel till trossamfundens eller civilsamhällets verksamheter
måste avståndstagande
t
från verk
samheter som tillåter eller förespråkar extremism och kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter
vara särskilt tydligt. Det aktuella förslaget
är ett i huvudsak bra steg i denna riktning, men
Centerpartiet
vill också
se vissa förstärkningar av lagförslaget.
I somras rapporterade Dagens
Nyheter
om flertalet
trossamfunds
syn på homosexua
litet med såväl omvändelseterapi som insamlingar till systerorganisationer som bedriver rent homohat i andra länder. Samtidigt som dessa trossamfund får miljoner i statliga bi
drag för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som
sam
hället vilar på, bedriver de verksamhet som allvarligt kränker hbtqi-personers rättigheter.
Centerpartiet kan aldrig gå med på att statligt stöd bidrar till den typen av oacceptabel
verksamhet.
I propositionen framgår att omvändelseterapi för unga står i strid med demokrativillkoret, medan omvändelseterapi för vuxna inte nämns över
huvud
taget. Centerpartiet anser, i ljuset av den utsatta situation en betjänad
ofta befinner sig
i
i förhållande till trossamfundet
och dess företrädare
,
att
det måste framgå
att
all om
vändelseterapi
står i strid med demokrativillkoret och därför utgör en exkluderings
grund.
All lagstiftning som innebär en inskränkning av grundlagsskyddade fri- och rättig
heter måste också noggrant granskas och övervägas. Sådana begränsningar får aldrig hanteras nonchalant eller på slentrian; för att kontrollmekanismerna ska fungera måste lagstiftningens beredning alltid hanteras nogsamt och med stor respekt.
Särskilt vid frågor som rör de fundamentala fri- och rättigheterna som
t.ex.
religionsfriheten, fören
ingsfriheten och yttrandefriheten måste lagstiftaren noggrant
redovisa sina övervägan
den och samtidigt ge företrädare för berörda intressen god tid och möjlighet till insyn, remiss och debatt. I utredningen Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige
(SOU 2018:18) fann man med anledning av respekten för religionsfriheten att
demokrati
villkoret
för trossamfund måste formuleras på ett mindre ingripande sätt än vad som gällde för civilsamhället. Detta förslag fanns också med i lagrådsremissen. Lagrådet uttalade, förhållandevis kortfattat, att man inte delade bedömningen att
praxis kring
religionsfriheten i
den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna
(EKMR)
motiverar en sådan skillnad.
I propositionen ändrade därefter r
egeringen det föreslagna demokrativillkoret (5
§ i den föreslagna lagen om statsbidrag till trossamfund) till att bli likalydande med det som föreslås för
civilsam
hället.
Vi vänder oss inte emot ändringen i sig, men däremot den i jämförelse nonchalanta
behandlingen av religionsfriheten och dess betydelse såväl för vårt demokratiska styrel
seskick som personligen för en stor andel människor i vårt land. En sådan förhållandevis
genomgripande förändring borde ha hanterats med mer noggrannhet, respekt och ödmjukhet.
Centerpartiet vill, mot bakgrund av detta,
återigen
framhålla vikten av
att
regeringen vid introduktion av lagstiftning
som berör våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter
tydligt redogör för
sina
överväganden om effekter
och
konsekvense
r, samt bereder frågan på ett sätt som dess fundamentala betydelse förtjänar.
I utredningens (
SOU 2018:18
)
förslag till lag om statens stöd till trossamfund fanns en
reglering
om
återkrav av statsbidrag
som inte finns med i propositionen. För tydlig
heten
s
skull anser Centerpartiet att en sådan reglering även fortsatt bör finnas med i
den förslagna lagen om statens stöd till trossamfund
.
Malin Björk (C)
Catarina Deremar (C)
Christofer Bergenblock (C)