Upphandling av kollektivtrafik
2022/23 · HA02285 · Mirja Räihä (S)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:30:52.528209+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om upphandlingskrav inom kollektivtrafiken och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2022/23:TU5
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2022/23:285
av Mirja Räihä (S)
Upphandling av kollektivtrafik
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om upphandlingskrav inom kollektivtrafiken och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Genom upphandling av trafik har arbetstagarna inom kollektivtrafiken fått en mer otrygg vardag. Inte bara kan de bli tvingade att söka om sina jobb – varje ny upp
handling kan dessutom innebära att arbetsgivare ges tillfälle att slingra sig ur tidigare överenskommelser.
De regionala kollektivtrafikmyndigheter som upphandlar trafiken är politiskt styrda. Därför handlar upphandling och de krav som ställs på leverantören om medvetna poli
tiska beslut. Myndigheter som upphandlar kollektivtrafik kan ställa långtgående krav. En viktig åtgärd är att ställa krav på personalövertagande. Det innebär att politikerna garanterar att personalen ska få följa med sina jobb till den nya arbetsgivaren, utan att få sämre arbetsvillkor. Det är också viktigt att myndigheterna ställer krav på att företagen ska erbjuda villkor som stämmer överens med gällande kollektiv
avtal.
EU:s kollektivtrafikförordning är i detta hänseende tydlig. I artikel 4.5 stadgas (artikeln är direkt tillämplig) att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna får ställa krav på personalövertagande oaktat om det föreligger verksamhetsövergång i arbets
rättslig mening eller inte. Denna möjlighet tycks dock ha gått de upphandlande myndig
heterna förbi, och därför krävs åtgärder och förtydliganden i lagstiftning.
Krav på meddelarfrihet ställs aldrig av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i dag. Detta leder till försämrad kollektivtrafik med större risk för olyckor eftersom personalen får svårt att anmäla brister. Genom krav på meddelarfrihet skapas en kultur där de anställda vågar berätta om missförhållanden såsom säkerhetsbrister inom kollektivtrafiken.
Mirja Räihä (S)