RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Upphandling av kollektivtrafik

2022/23 · HA02285 · Mirja Räihä (S)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:30:52.528209+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om upphandlingskrav inom kollektivtrafiken och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2022/23:TU5
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2022/23:285 av Mirja Räihä (S) Upphandling av kollektivtrafik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om upphandlingskrav inom kollektivtrafiken och tillkännager detta för regeringen. Motivering Genom upphandling av trafik har arbetstagarna inom kollektivtrafiken fått en mer otrygg vardag. Inte bara kan de bli tvingade att söka om sina jobb – varje ny upp ­ handling kan dessutom innebära att arbetsgivare ges tillfälle att slingra sig ur tidigare överenskommelser. De regionala kollektivtrafikmyndigheter som upphandlar trafiken är politiskt styrda. Därför handlar upphandling och de krav som ställs på leverantören om medvetna poli ­ tiska beslut. Myndigheter som upphandlar kollektivtrafik kan ställa långtgående krav. En viktig åtgärd är att ställa krav på personalövertagande. Det innebär att politikerna garanterar att personalen ska få följa med sina jobb till den nya arbetsgivaren, utan att få sämre arbetsvillkor. Det är också viktigt att myndigheterna ställer krav på att företagen ska erbjuda villkor som stämmer överens med gällande kollektiv ­ avtal. EU:s kollektivtrafikförordning är i detta hänseende tydlig. I artikel 4.5 stadgas (artikeln är direkt tillämplig) att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna får ställa krav på personalövertagande oaktat om det föreligger verksamhetsövergång i arbets ­ rättslig mening eller inte. Denna möjlighet tycks dock ha gått de upphandlande myndig ­ heterna förbi, och därför krävs åtgärder och förtydliganden i lagstiftning. Krav på meddelarfrihet ställs aldrig av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i dag. Detta leder till försämrad kollektivtrafik med större risk för olyckor eftersom personalen får svårt att anmäla brister. Genom krav på meddelarfrihet skapas en kultur där de anställda vågar berätta om missförhållanden såsom säkerhetsbrister inom kollektivtrafiken. Mirja Räihä (S)