Rätten till modersmålsundervisning

Motion till riksdagen 2022/23:283 av Kadir Kasirga (S) Rätten till modersmålsundervisning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att säkra rätten till modersmålsundervisning för alla barn och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Tidöavtalet som utgör grunden till den högerkonservativa regeringen framgår det att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket. Modersmålsundervisningen är oftast en timme i veckan och ligger oftast som en extra timme för eleven utöver ordinarie schema. Det är alltså sextio minuter i veckan som eleven är kvar i skolan för att lära sig att läsa, skriva och uttrycka sig på sitt moders ­ mål som oftast talas i hemmet. Elever har rätt till ett minsta antal garanterade undervisningstimmar vilket framgår av timplanen, som beskriver hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan olika ämne n . I engelska ska eleverna exempelvis få undervisning i 60 timmar på lågstadiet, 220 timmar på mellanstadiet och 200 timmar på högstadiet. När det gäller svenska och svenska som andraspråk är motsvarande timmar 680 för lågstadiet, 520 för mellanstadiet och 290 för högstadiet. Från årskurs sex tillkommer dessutom ett av de största och roligaste valen för eleverna, nämligen språkvalet , som enligt timplanen ska motsvara 48 timmar under mellanstadiet och 272 timmar på högstadiet. Här betraktas språk av de flesta som något viktigt som ska uppmuntras , och att lära sig ytterligare språk framställs som något positivt. Det extra språket utöver svenska och engelska motiveras oftast med att det är en merit på den kommande arbetsmarknaden samt att man kan röra sig friare i världen kommunika ­ tivt. En stor del av timplanen i grundskolan ägnas alltså till språkstudier, men ändå ses den extra timmen på 60 minuter i modersmålsundervisning som en stulen timme som både motverkar språkutvecklingen i svenska och placerar barnet i utanförskap. Detta är märkligt eftersom forskning visar att modersmålsundervisning är bra för språkutveck ­ lingen. Det gäller även utomeuropeiska språk. Kadir Kasirga (S)