Säkerställande av rätten till arbetshjälpmedel

Motion till riksdagen 2022/23:264 av Mattias Vepsä (S) Säkerställande av rätten till arbetshjälpmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa rätten till arbetshjälpmedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Arbetshjälpmedel är ett viktigt stöd för att personer med funktionsnedsättning ska kunna få samma möjligheter som andra i arbetslivet. Med hjälp av tekniska hjälpmedel kan en nedsatt arbetsförmåga kompenseras. Den enskilde eller arbetsgivaren kan få bidrag till inköp av hjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen från dels Arbetsförmedlingen , dels Försäkringskassan. Under det första året av ny anställning, eller om man är anställd med lönestöd, söks bidraget från Arbetsförmedlingen. Om man har haft en anställning längre än ett år är det Försäkringskassan som handlägger ansökningarna enligt f örord ­ ning en (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel. Efter en dom i kammarrätten 2018 har det blivit allt svårare att få bidrag till arbetshjälpmedel. Efter en överklagan från allmänna försäkringsombudet fastställde kammarrätten en dom utifrån att det är hälso- och sjukvården som ska tillgodose enskilda med hjälpmedel för ”daglig livsföring”. För att få stöd till arbetshjälpmedel måste det vara tydligt att behovet enbart gäller arbetslivet. Om den sökande har en mer omfattande funktionsnedsättning så finns ofta beh ovet även på fritiden, men då är det regionerna som ska ansvara för hjälpmedlet. I praktiken har kammarrättsdomen fått förödande konsekvenser för många enskilda. Försäkringskassan avslår ansökningar om arbetshjälpmedel samtidigt som regionerna inte ordinerar ut dessa hjälpmedel då de anses för dyra samtidigt som det är kostnader som många arbetsgivare inte kan ta. I Hörselskadades R iksförbund s tidskrift Auris vittnar många hörselskadade om de stora personliga konsekvenserna av att inte få arbetshjälpmedel och risken att man slås ut ifrån arbetslivet. I en krönika i Funktionshinderpolitik skriver Lars Lindberg att detta kommer bli ett växande problem ” då den tekniska utvecklingen går allt snabbare och avancerade hjälp ­ medel blir allt mindre och portabla. Snart kommer smarta glasögon att få ett genombrott med lösningar som omgivningsbeskrivning för synskadade, lässtöd för dyslektiker eller tal till text för hörselskadade. Hjälpmedel som är lika användbara i arbetslivet som på fritiden – och därmed riskerar att bli utan bidrag. I realiteten: ju större funktionsnedsätt ­ ning du har och ju bättre hjälpmedel du söker stöd för, desto större är risken för avslag. Vilket de flesta nog inser är kontraproduktivt. ” Regeringen bör agera och se över konsekvenserna av kammarrättsdomen från 2018 för möjligheten till stöd för arbetshjälpmedel och vid behov överväga en lagändring. Mattias Vepsä (S)