Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
2022/23 · HA022188 · Muharrem Demirok (C); Anders Ådahl (C); Niels Paarup-Petersen (C)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:29:21.103684+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2022/23:UbU1
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2022/23:2188
av Muharrem Demirok m.fl. (C)
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Motivering
Utbildning är en av grundstenarna i vårt demokratiska samhälle. Varje elev har rätt till en utbildning av hög kvalitet. En utbildning som utökar individens möjligheter i samhället och den personliga friheten och som leder till jobb. Utbildningen ska hålla hög kvalitet, från förskolan ända upp till universitets- och forskningsnivå. Vårt utbild
ningssystem behöver svara upp mot efterfrågan på kompetent arbetskraft och möjlig
göra för yrkesväxling. Utbildningsväsendet behöver i större utsträckning samverka med samhälle och näringsliv så att utbildningar, såväl akademiska som yrkesinriktade, blir mer verklighetsnära och relevanta för arbetsmarknaden. Högre utbildning behöver komma hela landet till del.
Förskola
Förskolan lägger grunden för livslångt lärande. Genom att tidigt nå fler barn, ökar möjligheterna att ge alla barn likvärdiga chanser till en bra skolgång. De barn som gynnas mest av en god förskola är de barn som har de svåraste förutsättningarna, som barn från socioekonomiskt utsatta eller nyanlända familjer. Samtidigt är det dessa barn
som förskolan ofta inte når ut till. Centerpartiet vill att fler barn ska få möjlighet att delta
i förskoleverksamheten. Centerpartiet vill därför erbjuda en plats tidigt för fler barn, oberoende av om föräldrarna arbetar eller inte. Ett bra sätt att nå barn till nyanlända föräldrar är också att erbjuda integrationsförskola, där förskoleverksamheten bedrivs parallellt med sfi-undervisning för föräldrarna.
Bristen på förskollärare är dock ett hinder för att kunna utöka förskoleverksamheten. För att höja kvaliteten i förskolan vill vi på sikt stärka yrkesstatus, arbetsvillkor och utbildning för förskolans personal genom ett brett kompetenslyft. Vi vill se karriär
tjänster och att kompetensutvecklingsgarantin även ska gälla för pedagoger i förskolan. För att stärka barnskötarrollen ytterligare vill Centerpartiet, på sikt, se ett barnskötarlyft och en standardisering av grundutbildning för barnskötare. Det måste också bli lättare för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare under tiden de arbetar i förskolan. Här behöver staten ta ett tydligare ansvar. Skolverket behöver se över hur man ytter
ligare kan möta kompetensbristen genom fler utbildningsplatser och för att få fler obehöriga pedagoger att nå en examen, exempelvis genom de pedagogiska utbildning
arna (VAL, ULV och KPU). För att säkerställa nyexaminerade förskollärare i hela landet behöver lärcentrum utvecklas.
Grund- och gymnasieskola
Alla elever har rätt till en likvärdig skola av hög kvalitet. För Centerpartiet är det viktigt att varje elev ska mötas av höga förväntningar och ges det stöd som krävs för att kunna
nå kunskapsmålen och förverkliga sina drömmar. Det är utifrån elevernas förutsättningar
och behov som skolans verksamhet ska utformas. Alla barn ska få chans till en god
skolgång. Vi vill öppna upp och tillgängliggöra skolvalet för fler. Vi vill se ett skolpengs
system
som bättre tar hänsyn till skolors olika ansvar och elevers behov, där kommuner ersätts för sina faktiska kostnader, som att se till att alla barn får en utbildning och att upprätthålla driften av små skolor. Oseriösa huvudmän som inte lever upp till skol
lagens krav underminerar välfärdens legitimitet. Här måste vi fortsatt ställa tydliga och hårda krav.
Elevernas kunskaper ska höjas genom hela utbildningssystemet. Det är avgörande för att motverka ett växande utanförskap. Vi vill se en stärkt och utbyggd elevhälsa som arbetar förebyggande. Det behövs bättre samverkan mellan skolhälsovården, hälso- och sjukvård och socialtjänst för att barn och unga ska få rätt vård och stöd. Att kunna ta del av sitt modersmål är viktigt för att stärka elevers kunskapsinhämtning, men det är också identitetsskapande. Vissa partier vill minska denna möjlighet. Vi ser i stället att barn och ungdomar behöver få ökade möjligheter att studera sitt modersmål och ett behov av att fler modersmålslärare utbildas.
Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevens framgång i klassrummet. Centerpartiet ser fortsatt ett behov av att höja läraryrkets status. En del i det är en bra och utmanande lärarutbildning som tydligt är knuten till aktuell forskning. För en upp
värdering av läraryrket behöver det därför skapas förutsättningar för att utbudet av lärar
utbildningar ska öka, kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling, kollegialt lärande samt minskad detaljstyrning. Det behövs också tydliga karriärvägar, skickliga
skolledare som leder det pedagogiska utvecklingsarbetet och mer klassrumsnära forskning.
Onödig administration behöver minskas.
Till gymnasiet är det en hög andel elever, jämfört med grundskolan, som aktivt väljer skola. För att kunna höja kvaliteten, erbjuda ett brett utbud av gymnasieprogram
och möta arbetsmarknadens efterfrågan behöver samverkan mellan kommunerna stärkas.
Det finns en stor efterfrågan på yrkesutbildning från näringslivet, samtidigt som just yrkesutbildningar väljs i allt mindre utsträckning. Det är ett problem. Yrkes- och lärlingsutbildningarna är viktiga för tillväxten. Det gäller inte minst för de små och medelstora företagen som ofta saknar kompetent arbetskraft. För att öka statusen måste utbildningarna vara av hög kvalitet. De ska vara relevanta och verklighetsnära och leda till jobb. Företag som är potentiella arbetsgivare ska vara en drivande kraft i genom
förandet av utbildningen.
Vuxenutbildning
Våra yrkesliv blir längre. För att fler ska kunna och vilja arbeta längre tid måste det bli lättare att byta karriär senare i livet. Vi vill ha en vuxenutbildning som gör det lätt för människor att läsa in behörighet till yrkeshögskola och högskola. Det ska även vara lättare att komplettera sina studier eller satsa på yrkesinriktade utbildningar senare i yrkeslivet. Yrkesutbildningarna passar både för personer som precis gått ut gymnasiet och för dem som vill komplettera sin tidigare utbildning efter att ha arbetat i många år. Utbildningarna utvecklas i samarbete med näringslivet och är anpassade efter de behov som finns på arbetsmarknaden. Många får jobb kort tid efter utbildningen.
Det måste bli lättare att byta spår under sitt arbetsliv. Vi vill att yrkeshögskolan byggs ut och antalet korta kurser blir fler. För dem som läst ett högskoleförberedande
program i gymnasieskolan måste det bli lättare att läsa in behörighet till yrkeshögskolan.
Fler måste också få tillgång till yrkesinriktade kurser, för att kunna komplettera en tidigare utbildning. Det är viktigt med utökat antal platser på yrkesvux så att fler kan studera, och att utbildningarna i större utsträckning utformas tillsammans med närings
livet. Utbildningarna måste också ges längre planeringsförutsättningar och antagnings
reglerna ses över.
Folkhögskolorna har stor frihet att utforma sina kurser utifrån den profil som skolan
har. Det gör att det är lättare för kursdeltagarna att utforma sin utbildning efter de behov, intressen och förkunskaper som varje elev har, genom både korta och långa utbildningar.
Vi vill underlätta ytterligare för folkhögskolorna att vara en del av människors livslånga lärande.
Högre utbildning och forskning
Utbildning berikar både samhälle och individer. Tillgång till högre utbildning av god kvalitet i hela landet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet, samtidigt som
det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd. En samverkan och en nära koppling
mellan den högre utbildningen och omgivande samhälle är därför av största vikt. Centerpartiet vill verka för att lärosätena ska bli mer autonoma, finnas i hela landet och ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter regionala förutsättningar. Vi
behöver därför mer fristående lärosäten, likt stiftelser. Vi ser det som angeläget att stärka
den akademiska friheten. Utan oberoende forskning och utbildning har vi svårare att identifiera, förstå och lösa samhällsproblem. Den akademiska friheten och yttrandefri
heten måste bevaras. Utan dem begränsar vi kommande generationers strävan efter kunskap.
Utvecklingen går fort och arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft är stort. Centerpartiet anser att studenter som vill jobba under studierna måste ges friheten att bestämma det själva. Centerpartiet vill att fribeloppsgränsen tas bort för lånedelen av studiemedlet. I dag spelar familjebakgrunden alltför stor roll för om någon väljer att plugga vidare. Vi vill se stärkt information och vägledning för att bredda rekryteringen till högskolan. Vi måste också ta vara på den nya tekniken. Den nya tekniken och digi
taliseringen öppnar upp för fler distansutbildningar som i kombination med kommunala lärcentra gör högre utbildning tillgänglig för fler. Centerpartiet vill stärka studenthälsan i hela landet och möjliggöra för deltidssjukskrivning för att studenter enklare ska kunna rehabilitera sig och komma tillbaka till studier.
Svensk forskning behöver stärkas för att stå sig i den internationella konkurrensen. Vi vill att Sverige ska ha världens bästa forskare – och då måste vi göra det attraktivt att forska här. Vi vill att det ska vara både prestigefullt, karriärdrivande och lönsamt för forskare att kunna forska, både på universitet och ute i olika branscher. Sverige behöver bli mer attraktivt för investeringar i forskning och innovation. Vi behöver skapa attrak
tiva forsknings- och innovationsmiljöer, och bättre villkor för företag att bedriva forsk
ning i Sverige. Samverkan mellan lärosäten och med näringsliv är viktig för vår konkur
renskraft och behöver därför stärkas.
Centerpartiets överväganden
Tabell 1 Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens skolverk
1
319
762
19
872
1:2
Statens skolinspektion
546
884
−5
599
1:3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
803
307
−2
765
1:4
Sameskolstyrelsen
59
667
−370
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
3
906
193
−1
028
500
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
259
837
±0
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola
4
999
000
±0
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
200
720
±0
1:9
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
112
082
±0
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
1
151
526
−250
000
1:11
Skolforskningsinstitutet
25
714
−79
1:12
Praktiknära skolforskning
36
043
±0
1:13
Bidrag till lärarlöner
4
875
000
±0
1:14
Särskilda insatser inom skolområdet
203
418
±0
1:15
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling
6
658
000
±0
1:16
Bidrag till vissa studier
17
525
±0
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
3
994
422
±0
1:18
Myndigheten för yrkeshögskolan
140
761
−404
1:19
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
3
754
236
±0
2:1
Universitetskanslersämbetet
173
509
−527
2:2
Universitets- och högskolerådet
243
502
−819
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
028
199
−8
480
2:4
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
366
674
−9
851
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
350
343
−9
798
2:6
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
466
462
−10
119
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
379
997
−9
928
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
767
794
−7
252
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
964
583
−8
194
2:10
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
803
777
−7
400
2:11
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
592
610
−6
617
2:12
Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
249
048
−5
124
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
745
359
−7
273
2:14
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
081
958
−4
439
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
802
164
−3
345
2:16
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
773
802
−7
277
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
327
305
−5
657
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
869
222
−7
669
2:19
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
761
365
−3
178
2:20
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
439
523
−1
803
2:21
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
774
514
−3
199
2:22
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
289
358
−1
187
2:23
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
204
546
−5
002
2:24
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
395
801
−1
624
2:25
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
899
925
−3
732
2:26
Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
326
772
−1
340
2:27
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
637
737
−2
645
2:28
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
291
374
−1
195
2:29
Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
078
634
−4
455
2:30
Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
304
322
−1
249
2:31
Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
695
645
−2
886
2:32
Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
286
544
−1
175
2:33
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
286
053
−1
205
2:34
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
111
348
−457
2:35
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
218
801
−901
2:36
Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå
56
410
−231
2:37
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
124
960
−515
2:38
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
35
379
−145
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
569
707
−2
379
2:40
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå
107
553
−441
2:41
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
488
276
−2
026
2:42
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå
110
949
−455
2:43
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
528
472
−2
189
2:44
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå
117
807
−483
2:45
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
461
501
−1
892
2:46
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
104
587
−429
2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
456
061
−1
901
2:48
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
100
773
−413
2:49
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
353
644
−1
486
2:50
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå
67
509
−277
2:51
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
425
654
−1
766
2:52
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå
94
996
−390
2:53
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
182
851
−756
2:54
Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå
22
530
−92
2:55
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
70
663
−292
2:56
Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå
13
217
−54
2:57
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
147
358
−608
2:58
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå
22
667
−93
2:59
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
480
644
−1
994
2:60
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
127
207
−522
2:61
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
39
680
−142
2:62
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
39
611
−101
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
3
848
585
−15
961
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
1
003
999
4
045
2:65
Särskilda medel till universitet och högskolor
578
029
17
775
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
2
815
236
−11
521
2:67
Särskilda bidrag inom högskoleområdet
67
780
±0
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
7
380
846
±0
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
420
061
±0
3:3
Vetenskapsrådet: Förvaltning
197
631
−563
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
1
297
356
±0
3:5
Rymdstyrelsen: Förvaltning
46
759
−182
3:6
Institutet för rymdfysik
63
310
−140
3:7
Kungl. biblioteket
435
537
−3
865
3:8
Polarforskningssekretariatet
67
414
−315
3:9
Sunet
49
183
±0
3:10
Överklagandenämnden för etikprövning
5
465
−17
3:11
Etikprövningsmyndigheten
51
758
−165
3:12
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning
9
330
−54
3:13
Särskilda utgifter för forskningsändamål
87
995
±0
3:14
Gentekniknämnden
4
850
−12
4:1
Internationella program
81
589
±0
4:2
Avgift till Unesco och ICCROM
32
186
±0
4:3
Kostnader för Svenska Unescorådet
11
096
−35
4:4
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning
32
643
±0
Summa
94
991
971
−1
457
929
Centerpartiet avvisar delvis den föreslagna neddragningen på anslag 1:1. Vi anser att vissa resurser bör kvarstå för att Skolverket ska kunna genomföra de regionala kvalitets
dialogerna. Av denna anledning föreslås anslaget öka med 30 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 30 miljoner kronor per år 2024–2025. Anslaget föreslås minska med 5
miljoner kronor år 2023 till följd av att regeringens förslag om en förstärkning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 5
miljoner kronor per år 2024–2025.
Anslag 1:2 föreslås minska med 4
miljoner kronor till följd av att regeringens förslag om en förstärkning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 4
miljoner kronor per år 2024–2025.
Centerpartiet föreslår en förstärkt satsning på elevhälsan. Av denna anledning före
slås anslag 1:5 öka med 100 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 100 miljoner kronor per år 2024–2025. Centerpartiet föreslår i denna budget höjda generella statsbidrag. För att finansiera detta föreslås anslaget minska med 685 miljoner kronor år 2023, då regeringens föreslagna förstärkning rörande läromedel avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 555 miljoner kronor per år
2024–2025. Studier visar att riktade statsbidrag tenderar att missgynna mindre kommuner.
Centerpartiet anser att det är mer prioriterat att låta kommuner få större inflytande över hur de använder sina resurser och att statlig detaljstyrning ska undvikas. Anslaget föreslås minska med 75 miljoner kronor år 2023 till följd av att en förstärkning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 250 miljoner kronor per år 2024–2025. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att omfördela 1,5 miljoner kronor till generella statsbidrag. Till följd av detta föreslås anslaget öka med 1,5 miljoner kronor år 2023 och beräknas öka med 1,5 miljoner kronor per år 2024–2025. Anslaget föreslås minska med 200 miljoner kronor år 2023 till följd av att Centerpartiet föreslår en satsning på speciallärare, specialpedagogiska insatser och särskilda undervisningsgrupper på totalt 200 miljoner kronor, jämfört med nu gällande regler. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 200 miljoner kronor per år 2024–2025. Anslaget föreslås minska med 100 miljoner kronor år 2023 till följd av att regeringens förslag om en tillfällig satsning på lovskola avvisas. Anslaget föreslås minska med 20 miljoner kronor år 2023 till följd av att ett förslag till förstärk
ning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 45 miljoner kronor per år 2024–2025. Anslaget föreslås minska med 50 miljoner kronor år 2023 till följd av att en föreslagen förstärkning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 100 miljoner kronor per år 2024–2025.
Anslag 1:10 föreslås minska med 200 miljoner kronor till följd av att en föreslagen förstärkning på motsvarande belopp, motiverad av behovet av fler speciallärare, avvisas. Centerpartiet föreslår i budgetmotionen för 2023 i stället att de generella statsbidragen till kommunsektorn ökar. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 200 miljoner kronor per år från och med år 2024. Anslaget föreslås minska med 50 miljoner kronor till följd av att en föreslagen förstärkning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 50 miljoner kronor per år 2024–2025.
Centerpartiet föreslår en satsning på studenters psykiska hälsa, inklusive utformandet
av ett system som tillåter studenter att vara deltidssjukskrivna. Av denna anledning föreslås anslag 2:64 öka med 8
miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 8
miljoner kronor per år från och med år 2024.
Centerpartiet föreslår en förstärkning av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). NCK bedriver en mycket viktig verksamhet, som bland annat inkluderar en stödlinje. För att möta det ökade trycket på stödlinjen samt det stora behovet av utbildning och kompetensstöd föreslår Centerpartiet att anslag 2:65 ökar med 20 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 20 miljoner kronor per år från och med år 2024.
Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna.
Muharrem Demirok (C)
Anders Ådahl (C)
Niels Paarup-Petersen (C)