Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Motion till riksdagen 2022/23:2109 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP) Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Etableringsåtgärder 112 030 ±0 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 132 083 256 000 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 134 607 ±0 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 100 919 ±0 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 705 039 70 000 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 72 365 ±0 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163 ±0 4:1 Åtgärder mot segregation 260 000 25 000 Summa 5 565 206 351 000 Miljöpartiet är ett feministiskt parti. Det innebär att vi med politiska verktyg vill verka för jämställdhet och mot ­ verka den rådande könsmaktsordningen, där män har mer makt än kvinnor. För Miljöpartiet är jämställdhet i grunden en fråga om frihet. Människors möjlig ­ heter att leva sina liv ska inte påverkas negativt eller begränsas av kön eller könsidentitet. Alla ska ha frihet att vara den de är utan att hindras av stereotypa normer och attityder. Särskilda jämställdhetsåtgärder Ungefär samtidigt som Miljöpartiet bildades startade också de första kvinnojourerna sin verksamhet. Under de decennier som gått har kvinnojourerna mött och stöttat hundra ­ tusentals våldsutsatta kvinnor och barn, och kunskapen om våldets dynamik och orsaker har fördjupats. Under lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret för de våldsutsatta kvinnornas situation medan samhället såg åt ett annat håll. Idag finns, tack vare det arbete som gjorts av jourerna, en annan förståelse för våldet och kvinn ­ ornas situation. Miljöpartiet vill utveckla lagstiftningen för att ge bättre skydd för kvinnor som utsätts för våld, även det så kallade eftervåldets alla dimensioner, men vi ser också att kvinnojourernas arbete är helt centralt för den samhällsförändring som krävs för att bryta med våldet. I budgeten för 2022 permanentades för första gången statsbidragen till kvinno- och tjejjourerna i anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder, och anslagen ökade. Samtidigt ser vi hur våldet ökar, senast i Roks stora enkätundersökning Kvinnors trygghet , och i många fall blir grövre, och hur både den öppna verksamheten och de skyddade boenden som drivs med jourernas kompetens behövs. Jourerna behöver mer stöd. Fler civilsamhällesorganisationer gör ett oerhört viktigt arbete med att stötta barn i sina relationer och för att motarbeta till exempel psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld. Organisationernas stödlinjer erbjuder ett bra stöd. Därför vill Miljöpartiet göra en särskild satsning för att stärka finansieringen till dessa stödverksamheter för barn och unga, för att de ska kunna fortsätta men också skala upp sin verksamhet ytterligare. I detta syfte avsätter vi 20 miljoner kronor. Vi avsätter också 50 miljoner kronor för att stärka kvinno- och tjejjourer ytterligare. Åtgärder mot segregation Regeringens angreppssätt är på många sätt kontraproduktivt. Att lägga ned Delmos, Delegationen mot segregation, är ett exempel. De hade ett viktigt pågående arbete i att främja samverkan och att bygga och sprida kunskap så att insatserna mot segregation får bättre effekt. Deras långsiktiga mål var att förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden och motverka strukturella orsaker till segregation. När regeringen nu lagt ned Delmos behöver arbetet fångas upp på andra sätt antingen genom en ny myndighet eller på annat sätt, där man kan ta vidare den upparbetade kunskapen och även den utvecklade barometer man tagit fram som instrument. Vi behöver i Sverige se till att arbeta strukturellt i hög grad, för att främja bra processer och att lita till människors förmåga om de ges bra förutsättningar. Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Det är bra att regeringen aviserar att man vill fortsätta att förstärka åtgärder för att för ­ stärka arbetet med hbtqi-personers rättigheter. De tidsbegränsade medlen som annars tagit slut kan nu fortsätta två år till. Miljöpartiet anser att det är angeläget att ta höjd för åtgärder mot diskriminering och rasism även för 2024 och 2025 till samma nivå som anslaget har i dagsläget. Funkofobi, afrofobi, islamofobi och antiziganism är exempel på områden som behöver åtgärder. Vi vill därför anslå ett tillägg på 10 mk år 2024 och 20 mk år 2025. Bibehåll antalet kvotflyktingar UNHCR vädjade den 13 oktober 2022 till länderna i EU om att uppfylla målet om att vidarebosätta 40 000 kvotflyktingar. Över tid har antalet länder i EU som tar emot kvotflyktingar minskat. EU-länderna hade lovat att ta emot drygt 23 000 kvotflyktingar under 2022, men i slutet av augusti hade bara 7 800 fått en fristad i Europa, enligt UNHCR. Samtidigt har antalet flyktingar i världen ökat. Sverige ska fortsätta vara en humanitär stormakt och en förebild för global solidaritet. Regeringen vill minska antalet kvotflyktingar från 5 000/år till 900/år, något vi beklagar djupt. Nicklas Attefjord (MP) Annika Hirvonen (MP) Janine Alm Ericson (MP) Marielle Lahti (MP)