Entreprenörskap i gymnasieskolan
2022/23 · HA021993 · Johanna Rantsi (M)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:28:20.350933+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla gymnasieskolor bör kunna erbjuda utbildning i entreprenörskap och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2022/23:UbU8
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2022/23:1993
av Johanna Rantsi (M)
Entreprenörskap i gymnasieskolan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla gymnasieskolor bör kunna erbjuda utbildning i entreprenörskap och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Att introduceras till företagande i tidig ålder är centralt för att senare i livet själv välja att bli företagare. En studie där över 6
000 individer följts från 0 till 34 års ålder visar att män oftare blir entreprenörer om de har föräldrar som är det, medan det för kvinnor snarare hänger samman med föräldrarnas socioekonomiska status. Klart står dock att företagarintresset uttrycktes tidigt, redan vid 16 års ålder (Schoon & Duckworth, 2012). Utifrån detta ser vi därför att ett ökat företagande bland kvinnor kräver en tidig intro
duktion till företagande.
Ett sätt att få denna introduktion på plats är genom ökad möjlighet till UF-företagande
på gymnasiet. Ung Företagsamhet är en ideell utbildningsorganisation som ger unga möjlighet att utbildas i entreprenörskap genom att starta egna företag. Bland de elever
som gått kursen Ung Företagsamhet där man läser entreprenörskap blir många företagare
senare i livet. Kursen i entreprenörskap bör därför bli möjlig för samtliga elever i gymnasieskolan att läsa.
Möjligheten att driva UF-företag skiljer sig idag mycket åt, främst beroende på vilken skola och vilket gymnasieprogram elever läser. Läsåret 2019/20 var det hela 96 procent av alla elever på handels- och administrationsprogrammet som drev UF-företag. I bottenskiktet ligger program såsom vård och omsorg (4
procent), naturvetenskap (8
procent) samt fordons- och transportprogrammet (12 procent) (Läraren, 2021). Dessa elever, där många av dem ska bli nästa generations arbetsgivare, tar examen utan att få en god inblick i att driva företag. Detta är problematiskt då framtiden i allra högsta grad är beroende av att det finns driven, lösningsfokuserad, kreativ och företagsam arbets
kraft. Därför behöver det ses över hur Ung Företagsamhet och kursen entreprenörskap kan bli tillgängligt för samtliga elever i gymnasieskolan oavsett program. Detta behöver inte ske som en obligatorisk kurs, utan valet om man vill läsa entreprenörskap och driva UF-företag bör ligga hos den enskilde eleven, men valet av gymnasieprogram som sådant ska åtminstone inte hindra eleverna från att välja kursen som individuellt val.
Därför bör riksdagen ställa sig bakom andemeningen med motionen
om
att alla elever i gymnasieskolan bör erbjudas att läsa entreprenörskap i skolan.
Johanna Rantsi (M)