Åtgärder mot regimen i Iran

Motion till riksdagen 2022/23:1965 av Lawen Redar m.fl. (S) Åtgärder mot regimen i Iran Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka påtryckningarna gentemot den iranska regimen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördöma iranska regimens våld mot de fredliga protesterna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ompröva den svenska Iranpolitiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka sanktionerna mot den iranska regimen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över den iranska regimens antidemokratiska verksamheter i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering Jina Mahsa Aminis öde har blivit symbolen för den islamistiska diktaturens förtryck, men hennes öde är också katalysatorn för den protestvåg av miljontals människor som nu manifesterar för frihet i Iran. Statsminister Ulf Kristersson uttryckte i regeringsdeklara ­ tionen att situationen i Iran är en angelägenhet för den nya högerregeringen. Men hitintills är det tyst. Irans ambassadör har inte kallats upp av den svenska regeringen, inte heller avser utrikesministern att vidta åtgärder (efter vad som framgick av riks ­ dagens interpellationsdebatt 22-11-08). Det har nu gått 43 år av diktatoriskt och islamistiskt järngrepp över människors liv i Iran. På sociala medier sprids bilder och videotagningar på de kilometerlånga folk ­ protesterna, elever som i skolan kastar av sig slöjan, kvinnor som återtar torgen och offentliga platser – men likväl sprids bilder på militärens övervåld, beskjutningar, fängslanden och torterade och döda kroppar. Amnesty menar att över 14 000 människor har fängslats sedan protesterna inleddes, och bland de som har mördats av militärens övervåld är minst 50 barn. Protesterna i Iran har bäring på europeisk och svensk säkerhet. När Khamenei, Putin och Erdoğan träffades i Teheran i slutet av juli 2022 kom parterna överens om att långsiktigt stärka relationerna, politiskt och ekonomiskt. Khamenei och Putin kom överens på mötet om att utveckla Irans olje- och gasfält genom ett samförståndsavtal om 40 miljarder dollar vilket motverkar omvärldens införda sanktioner mot Rysslands krigföring i Ukraina. Just nu talar allt för att den iranska regimen förser Ryssland med drönare i kriget mot Ukraina vilket föranlett EU-sanktioner mot Iran. Iranska regimens agerande är därför en angelägenhet för den europeiska och svenska säkerheten. Mot bakgrund av detta finns all anledning att omvärdera och ompröva den tidigare förda Iranpolitiken. Den västerländska tron på att Iran kunde reformeras genom handels ­ avtal, minskade sanktioner och kritisk dialog har nått vägs ände. Den kritiska dialogen måste nu överges till förmån för ett tydligt politiskt tryck mot regimen i Iran. Sverige, EU och världssamfundet måste skyndsamt vidta kraftfulla åtgärder. Därför måste den svenska regeringen öka påtryckningarna gentemot den iranska regimen, ompröva den svenska Iranpolitiken, fördöma våldet mot de fredliga protesterna, utöka sanktionerna mot den iranska regimen tillsammans med EU-länderna samt se över den iranska regimens antidemokratiska verksamheter i Sverige. Lawen Redar (S) Ardalan Shekarabi (S) Azadeh Rojhan (S) Jytte Guteland (S) Kadir Kasirga (S) Leif Nysmed (S) Serkan Köse (S)