med anledning av prop. 2021/22:284 Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Motion till riksdagen 2022/23:17 av Jonny Cato och Martina Johansson (båda C) med anledning av prop. 2021/22:284 Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår förslaget om att införa ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare. Motivering Regeringen föreslår att införa ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare. Den exakta lönenivån som ska krävas för att beviljas uppehållstillstånd ska regleras i en förordning. Arbetskraftsinvandringen är en stor tillgång och behövs för Sveriges kompetens ­ försörjning, för samhällets ekonomi och för företagens konkurrenskraft. Därför värnar vi i Centerpartiet dagens arbetskraftsinvandringsregelverk och anser inte att ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare bör införas. Ett höjt tak löser heller inte de problem som åsyftas, och kan även ifrågasättas utifrån den svenska arbetsmarknads ­ modell en . Det är företagen själva som bäst avgör vilket behov av arbetskraft de har, inte politiken. Arbetskraftsinvandringen möjliggör för företag som har svårt att hitta rätt kompetens i Sverige att både driva och utveckla sin verksamhet. Den stora majoriteten av alla arbetskraftsinvandrare arbetar dessutom inom bristyrken. Ett betydligt högre lönegolv skulle göra att många arbetskraftsinvandrare inte kommer att kunna arbeta i Sverige. Det kommer också att leda till förlorade skatteintäkter . A rbetskraftsinvandring bidrar med 34 miljarder till BNP och 12 miljarder i skatteintäkter. Införandet av ett löne ­ golv kommer att innebära flera miljarder mindre skatteintäkter . Ett huvudsakligt skäl till att regeringen vill införa ett betydligt högre försörjnings ­ krav för arbetskraftsinvandrare är att det skulle stävja det fusk och missbruk som finns inom arbetskraftsinvandring. Det finns stora problem med missbruk av arbetstillstånd , vilket har uppmärksammats av flera myndigheter de senaste åren. Vi i Centerpartiet anser att det är mycket viktigt att komma till bukt med denna problematik. Ett antal reformer för att förhindra problemen har redan genomförts, men mer behöver göras. Det är dock viktigt att de reformer som genomförs är ändamålsenliga och leder till att fusket faktiskt minskar och inte slår hål på hela systemet – vilket införandet av ett höjt försörj ­ ningskrav skulle göra . Den utredning som förslaget om höjt lönekrav bygger på konsta ­ terar att ett ”höjt inkomstkrav eller en begränsning av anställningsgraden för att beviljas arbetstillstånd behöver inte införas eftersom det inte är ändamålsenligt för att motverka det missbruk som utredningen har kartlagt” . U tredningens huvudförslag är därför att försörjningskravet / inkomstkravet inte bör höjas. Att ställa betydligt högre krav än i dag på lönenivå kommer alltså inte att minska fusket , som oftast innebär att arbetskrafts ­ invandraren betalar tillbaka en del av sin lön till sin arbetsgivare , utan endast leda till att företagen får betydligt svårare att hitta rätt kompetens. Det finns redan idag krav om att den som kommer till Sverige som arbetskrafts ­ invandrare ska ha en lön som är kollektivavtalsenlig eller enligt branschpraxis och således ha en lön som är i nivå med andra personer inom samma bransch. Kollektiv ­ avtalen är det primära instrument som används för lönereglering på arbetsmarknaden . Att införa en politiskt bestämd lön på den svenska arbetsmarknaden enligt förslagen i propositionen riskerar därför påverka den svenska lönebildningsmodellen . Ett lönegolv skulle kunna verka både lönedrivande inom yrken där det allmänna löneläget ligger under nivån och lönepressande inom yrken där det allmänna löneläget ligger över nivån. Detta riskerar, utöver att påverka den svenska lönebildningsmodellen, leda till försämrad konkurrensförmåga hos företagen . Jonny Cato (C) Martina Johansson (C)