Dubbelspår på Malmbanan

Motion till riksdagen 2022/23:1538 av Ida Karkiainen m.fl. (S) Dubbelspår på Malmbanan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för dubbelspår på Malmbanan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Malmbanan är Sveriges tyngst trafikerade järnväg och en av Sveriges viktigaste järn ­ vägar för transport av människor och gods. Malmbanan började byggas i slutet av 1800-talet för att frakta sten från gruvorna i Malmfälten till hamnarnas tillgång till farleder, för att kunna exportera och för att göra ekonomiska vinster för staten. Det är en av världens äldsta järnvägar och ägs samt förvaltas av Trafikverket. Malmbanan mellan Luleå och Narvik via Gällivare och Kiruna är Europas enda Heavy-Haul och förmod ­ ligen Sveriges mest lönsamma järnväg. Cirka hälften av Sveriges järnvägstonnage går på denna järnväg. I och med miljardinvesteringarna som nu sker i norra Sverige till följd av industrins gröna omställning kommer Malmbanas betydelse bli än mer central. Malmbanan har idag många flaskhalsar som begränsar både gods- och person ­ trafiken. Den är fullpackad och hårt belastad. Ett totalstopp på Malmbanan kan kosta LKAB och Sverige upp emot 3 miljoner kronor i timmen. Dubbelspår behövs för att möjliggöra industrins expansionsplaner, för att bygga ihop Norrbottens arbetsmarknad samt för snabba transporter till Luleå där universitet och länssjukhus finns. Näringarna i Norrbotten och Malmfälten har också krävt insatser på Malmbanan under lång tid. De flesta insatser som nämnts har handlat om dubbelspår och övriga kapacitetshöjande insatser såsom anpassning till högre axeltryck samt fler mötesplatser. Den förra regeringen gav Trafikverket i uppdrag att se på vilket sätt dubbelspår efter Malmbanan kunde tillgodoses i den nationella planen. Trafikverket hade glädjande nog med sträckan Boden – Luleå i trafikplanen, men det är viktigt att dubbelspår byggs ut på hela Malmbanan. Det har byggts ut nya mötesplatser längs banan men det räcker inte hela vägen. Ett dubbelspår skulle möjliggöra säkrare transporter och en mindre känslighet vid signalfel, rälsbrott eller reguljära underhållsarbeten. Sveriges intäkter från utökad malmexport skulle med råge kunna finansiera bygget, och en ytterligare fördel skulle vara att arbets ­ marknader inom det stora och viktiga länet Norrbotten kunde bindas ihop. Genom en fördubbling av kapaciteten på järnvägen, vilket ett dubbelspår i princip skulle innebära, skulle också persontågstrafiken kunna utökas, och också besöksnäringen skulle kunna växa ännu mer än den redan gör. Sammantaget vore det en samhällsekonomisk klok investering att bygga dubbelspår på Malmbanan. Ida Karkiainen (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Linus Sköld (S) Zara Leghissa (S)