Jämlik tandvård
2022/23 · HA02153 · Hanna Westerén (S)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:21:40.463001+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler steg måste tas för att uppnå en jämlik tandvård och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2022/23:SoU15
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2022/23:153
av Hanna Westerén (S)
Jämlik tandvård
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler steg måste tas för att uppnå en jämlik tandvård och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Munhälsan påverkar det som händer i hela kroppen. Ohälsa i munnen slår ofta ur ett socioekonomiskt perspektiv ojämlikt mot individens möjlighet att få vård. Ohälsa i munnen är inget isolerat stuprör utan påverkar samhället och individer såväl socialt som ekonomiskt.
Att kostnaderna för tandvården till stor del bärs av individen gör att det är dyrt att gå
till tandläkaren. Detta gäller inte minst för pensionärer med låg inkomst, så kallade fattig
pensionärer.
Enligt en undersökning från PRO avstår en fjärdedel av de pensionärer som har låga inkomster från att besöka tandvården. Att människor tvingas avstå från tand
vårdsbesök riskerar att leda till förvärrade tandproblem och kan på sikt därför innebära högre kostnader såväl för individen som för samhället. I en studie av övertandläkare Björn Klinge på Malmö universitet konstateras det att patienter med tandlossning löper
högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Även då man kontrollerar för bakomliggande
riskfaktorer visar studien att patienter med tandlossning löper cirka 30
procent högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Detta tyder på att obehandlade tandproblem kan leda till följdsjukdomar och på så vis till ökade kostnader för hälso- och sjukvården.
Vi måste se problemen och ta ansvar för sambanden mellan att människor inte har råd att gå till tandläkaren och en ökad risk för stigande ohälsa med konsekvenser som försämrad förmåga att leva ett fullvärdigt aktivt liv utifrån jämlika villkor. Det ska inte vara en klassfråga att vara frisk.
Den socialdemokratiska regeringen gjorde flera satsningar på tandvården under den förra mandatperioden. Det allmänna tandvårdsbidraget har fördubblats för alla och fyr
dubblats för äldre 65–74 år. Åldersgränsen för den kostnadsfria tandvården kommer att höjas. Från och med år 2019 kan alla upp till 23
år besöka tandläkaren gratis.
Den socialdemokratiska
regeringen såg också att trots alla dessa satsningar så behöver man göra mer och i mars 2021 lämnade ”Utredningen om jämlik tandhälsa” (S2018:02) sitt
slutbetänkande med förslag på hur tandvårdssystemet kan bli mer resurseffektivt och jäm
likt.
Utredningen innehåller en hel del förslag och åtgärder, såsom att de med störst risk för tandsjukdomar ska få mest stöd.
Vi måste fortsätta arbetet för att skapa en jämlik tandvård där tandhälsa inte är en klassfråga. De ekonomiska trösklarna till tandvården ska sänkas. På sikt bör tandvården
omfattas av ett högkostnadsskydd liknande hälso- och sjukvårdens. Tandvårdens resurser
måste gå till det de är avsedda för.
Hanna Westerén (S)