RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

En differentierad ölskatt för bättre konkurrens

2022/23 · HA021501 · Joakim Järrebring (S); Petter Löberg (S)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:21:31.036670+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en skatteöversyn se över möjligheten till en differentierad ölskatt och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2022/23:SkU14
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2022/23:1501 av Joakim Järrebring och Petter Löberg (båda S) En differentierad ölskatt för bättre konkurrens Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en skatteöversyn se över möjligheten till en differentierad ölskatt och tillkännager detta för regeringen. Motivering Antalet småbryggerier fortsätter att växa och i takt med det har utbudet av ölsorter vuxit kraftigt, men antalet bryggerier och ölsorter står inte i proportion till småbryggeriernas marknadsandelar. Svenska hantverksbryggerier står enbart för 5 procent av den svensk ­ tillverkade ölförsäljningen på Systembolaget. De resterande 95 procenten säljs av de sex största svenska bryggerierna. Av den totala mängden öl som säljs på Systembolaget, inklusive importerad öl, är enbart 3,6 procent från svenska hantverksbryggerier. Av den totala mängden alkohol som säljs på Systembolaget kommer endast 1,0 procent från svenska hantverksbryggerier. Förklaringen till att de svenska hantverksbryggerierna inte når större marknads ­ andelar är den mycket hårda och snedvridna konkurrensen på ölmarknaden. Öl ­ marknader, globalt och nationellt, karaktäriseras av stordrifts- och samordningsfördelar. Stordriftsfördelarna kommer av att tillverkningskostnaden per liter öl faller när ett bryggeri ökar sin produktion av öl. Samordningsfördelarna kommer av att tillverknings ­ kostnaden per liter öl kan förväntas minska om produktsortimentet breddas, t.ex. genom produktion av fler ölmärken eller av andra drycker. Stordrifts- och samordningsför ­ delarna på ölmarknaden snedvrider konkurrensen till större bryggeriers fördel, då de större bryggerierna får en kostnadsfördel. Kostnadsfördelen utgör ett inträdes- och tillväxthinder samt riskerar att slå mot utbudet på marknaden. De snedvridna konkurrensvillkoren har medfört att den explosionsartade tillväxten i fråga om antalet hantverksbryggerier och hantverksöl inte kunnat omvandlas till mot ­ svarande större marknadsandelar för hantverksbryggerierna. Nystartade småbryggerier förblir därför till stor del små och olönsamma. Just nu kämpar många små hant ­ verksbryggerier med lönsamheten, när priserna på råvaror och elpriset ökar. Regeringen borde överväga att vid en skatteöversyn se över möjligheten till en differentierad ölskatt, tillämpad enligt artikel 4 i EU:s direktiv 92/83/EEC och i enlighet med den modell som tillämpas i Storbritannien. En sådan reform skulle skapa bättre förutsättningar för småbryggerier som ligger utspridda över hela landet och inte sällan på landsbygden och små orter att kunna anställa en eller ett par personer och skulle därmed bidra till att hela landet kan växa. Joakim Järrebring (S) Petter Löberg (S)