Sjöfartsforskning

Motion till riksdagen 2022/23:1491 av Carina Ståhl Herrstedt (SD) Sjöfartsforskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för svensk sjöfartsforskning i syfte att utveckla densamma och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under senare år har det med all önskvärd tydlighet framgått hur inte minst sjöfarts ­ forskningen tagit stora steg framåt avseende arbetsmiljöfrågor, energieffektivisering, digitalisering, trafikledning, klimat/miljö, sjösäkerhet samt kapacitets- och kompetens ­ utveckling. Detta är positivt. Sverigedemokraterna stod bakom den utökade satsning som regeringen gjorde 2019 när det gjordes en sjöfartssatsning genom Trafikverket från 55 till 100 miljoner kronor/år på just sjöfartsforskning. Vi ser att det är viktigt att denna inriktning nu full ­ följs. Stabila villkor och förutsättningar är inte minst viktiga för sjöfartsforskningens aktörer. Att utmaningarna är många och omfattande visade branschen på när den slöt sig samman och tog fram en nationell agenda för sjöfartsforskning under 2021 – en agenda som lämnades över till dåvarande näringsminister. Det vore olyckligt om det skulle ske en ambitionssänkning från statens sida när bransch och näringsliv växlat upp för att möta en högre ambitionsnivå. Ett sådant scenario vore mindre lyckat sett till branschens tilltro till statens ambitioner på området. Vi ser nu hur elektrifieringen tar stora steg framåt för handelssjöfarten men vi ser också ett starkt intresse bland svenska rederier för energibärare som exempelvis vätgas och biogas med flera. Forskningen byggs upp långsiktigt och kunskapen ökar. Doktorander anställs, disputerar och säkrar därmed den akademiska kompetensförsörjningen inom området men det bidrar också till kompetensen inom den maritima näringen som helhet likaväl som inom myndigheterna. Eftersom sjöfart är en global företeelse, i allt väsentligt, går det utan större fantasi att se hur satsningar på innovation och forskning leder till svenska arbetstillfällen och att Sverige kan ligga i framkant när sjöfarten globalt sett effektiviseras och utvecklas. Låt mig nämna ett exempel: AIS, som är ett resultat av svensk sjöfartsforskning och som används globalt. Innovationen har bidragit till att sjöfarten blir effektivare och kan optimera sin rutt så att den blir geografiskt/bränslemässigt optimerad men stärker också planeringsmöjligheten så att ankringstiden kan minska samt möjligheten att köra eco-driving (slow steaming) i ökad utsträckning. I nuläget ger också andra svenska sjö ­ fartsinnovationer som seglande fraktfartyg, kollektivtrafik på elektriska bärplans ­ passagerarbåtar och fjärrlotsning eko världen över. Sjöfarten är oerhört viktig för Sverige som land, både i form av transporter och som näring. Samtidigt finns det flera utmaningar och frågor som vi behöver svar på och mer kunskap om, exempelvis frågor kring framtidens bränsle, energieffektivisering och digitalisering. För att utveckla sjöfarten ytterligare, och därigenom stärka konkurrens ­ förutsättningarna för svensk export, krävs därför fortsatta satsningar inom området. Jag ser därför att förutsättningarna för svensk sjöfartsforskning måste utredas i syfte att utveckla densamma. Carina Ståhl Herrstedt (SD)