Acceleration av klimatomställningen
2022/23 · HA02148 · Lawen Redar (S)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:21:23.804078+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att accelerera klimatomställningen så att Sverige når klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2022/23:MJU16
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2022/23:148
av Lawen Redar (S)
Acceleration av klimatomställningen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att accelerera klimatomställningen så att Sverige når klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Den högerkonservativa regeringens budget innebär en totalomvändning i den svenska klimatpolitiken. Klimatmålen kommer inte att uppnås på grund av den nya regeringens fattade beslut, vilket även framgår av regeringens budget. Bonusen till elbilar slopas, skatten på drivmedel sänks, reseavdraget kommer att gynna bilåkande och efter en utvärdering av höstbudgeten kan man konstatera att en tredjedel av reformutrymmet går till fossila subventioner. Trots att EU utvecklar sitt klimatramverk i snabb takt med en ny klimatlag, nya klimatmål till 2030 och mål om klimatneutralitet till 2050, väntas Sverige inte ens nå klimatmålen till 2030.
IPCC, FN:s klimatpanel, konstaterar i sin sjätte utvärderingsrapport att den globala uppvärmningen nu uppgår till 1,1
grader och kan komma att öka till 1,5
grader redan under 2030-talet. De globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka, detta trots att kraftfulla minskningar behövs för att nå målsättningarna i Parisavtalet. De svenska förutsättningarna för att åstadkomma detta är goda. Klimatpolitiska rådet konstaterade i 2021 års rapport att klimatomställningen nått ett annat läge. Den förnybara energin har lägre kostnader än de fossilbaserade energikällorna, näringslivet ser möjligheter i den fossilfria konkurrenskraften och nu finns även ett institutionellt ramverk för klimatet på nationell nivå. Näringslivets ökade aktivitet syns inte minst i Skellefteå och Boden där några av Europas största industriinvesteringar i fossilfria energikällor och industri
processer pågår.
Även om den högerkonservativa regeringen går i motsatt riktning behövs större utsläppsminskningar i Sverige. För att uppnå målet om klimatneutralitet 2050 krävs en stor förändring av samhället. Det vill säga att gå från en fossildriven till en fossilfri ekonomi som inte längre bidrar till den globala uppvärmningen. Enligt Klimatpolitiska rådet kommer det att krävas insatser och totalomställning på några väsentliga områden som energi- och resursanvändningen, fossilfri elektrifiering, biomassa från skogs- och jordbruk samt upptag och lagring av koldioxid.
Politiken har en avgörande roll för klimatomställningen. Den avser att understödja
nödvändig teknisk utveckling, prissätta utsläpp av växthusgaser samt underlätta beteende
förändringar
för att stärka legitimiteten för klimatomställningen i samhället.
Den högerkonservativa regeringen ska enligt klimatlagen presentera en klimatpolitisk
handlingsplan för den kommande mandatperioden. Det vilar ett tungt ansvar på regering
en
att vårda och bygga vidare på de tidigare ambitionerna. Nu bör, med anledning av att uppvärmningen ökar, regeringens klimathandlingsplan besvara hur klimatomställningen ska accelereras i Sverige. Utsläppen av växthusgaser har såhär långt minskat med om
kring en tredjedel sedan år 1990. Två tredjedelar återstår under perioden fram till 2045. Därför behövs en acceleration.
Lawen Redar (S)