med anledning av skr. 2021/22:282 Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål
2022/23 · HA0214 · Tony Haddou (V); Nadja Awad (V); Gudrun Nordborg (V); Jessica Wetterling (V)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:20:58.636471+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som gör att målet om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader nås och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2022/23:SfU8
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2022/23:14
av Tony Haddou m.fl. (V)
med anledning av skr. 2021/22:282 Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål
1
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som gör att målet om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader nås och tillkännager detta för regeringen.
2
Inledning
Regeringen redogör i skrivelse
2021/22:282 Riksrevisionens rapport om migrations
domstolarnas handläggningstider i
asylmål
för hur den ser på
R
iksrevisionens rapport
och vilka åtgärder de
n
avser
att
vidta
med anledning av rapporten
.
Riksrevisionen har
granskat om migrationsdomstolarnas hantering av
asylmål
är effektiv samt om Domstols
verket
och regeringen har gett domstolarna förutsättningar för en effektiv verksamhet. Riksrevisionen bedömer att hanteringen av
asylmål
har effektivitetsbrister. Tiden för väntan på dom har ökat sedan 2016 och varierar kraftigt mellan Sveriges fyra migra
tionsdomstolar.
Riksrevisionen rekommenderar Domstolsverket att säkerställa att en ojämn resurs
fördelning mellan migrationsdomstolarna undviks. Regeringen rekommenderas att säkerställa att migrationsdomstolarna har förutsättningar för långsiktig kompetens
försörjning.
Regeringen
avser inte
att
vidta några ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens skrivelse.
3
Riksrevisionens kritik
Riksrevisionen gör bedömningen att hanteringen av
asylmål
har effektivitetsbrister. Tiden för väntan på dom har ökat sedan 2016 och varierar kraftigt mellan Sveriges fyra migrationsdomstolar. Domstolarna är långt ifrån att nå regeringens mål om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Migrationsdomstolen i Stockholm
är den enda
som under enstaka år sedan 2013 har varit i närheten av att nå målet.
Vidare konstaterar Riksrevisionen att regeringen har förstärkt anslaget till migrations
domstolarna
vid flera tillfällen, men att resursförstärkningarna har varit kortsiktiga. Domstolarna har därför haft svårt att fullt ut utnyttja tillskotten till att förstärka ordinarie personalresurser. Riksrevisionen bedömer att det finns en påtaglig risk att personalresur
serna inte harmonierar med det uppsatta målet. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att säkerställa att migrationsdomstolarnas förutsättningar för långsiktig kom
petensförsörjning står i samspel med det av regeringen uppsatta målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader.
Riksrevisionen påpekar att liggtiden är kostsam för samhället, i form av utgifter för mottagandeverksamheten, och att en mer långsiktig resursförstärkning därmed inte behöver vara kostnadsdrivande för de sammanlagda offentliga finanserna.
4
Insatser för kortare handläggningstider
Utdragna asylprocesser
på grund av
långa handläggningstider skapar långa perioder av svår och oviss väntan för människor som sökt skydd i Sverige och som redan genomgått mycket svåra upplevelser. Levnadsvillkoren för asylsökande är mycket dåliga. Ersätt
ningen är låg
och
boendena
är
ofta undermåliga.
En lång och oviss väntan på beslu
t
i asyl
ärenden
beskrivs som en av de starkast bidragande orsakerna till bristande hälsa hos asylsökande, i
bl
.a.
Delmis
rapport (2018:8) Asylsökandes möte med Sverige.
Trots det
kan den utdragna väntan leda till att man finner sig till rätta i Sverige, man skaffar vänner
och börjar komma in i samhället. Därmed blir ett återvändande svårare att acceptera. Att korta ned handläggningstiderna är därmed avgörande för en effektiv asylprocess
och
en större acceptans för asylbesluten.
Det rekordhöga antalet asylsökande 2015 innebar givetvis längre handläggningstider. Efter att först ha ökat anslagen till Migrationsverket och migrationsdomstolarna för att möta de ökade behoven har regeringen sedan alltför snabbt minskat anslagen igen. Därför är handläggningstiderna fortfarande långa
hos
både Migrationsverket och migra
tionsdomstolarna.
I utlänningsförordningen (2006:97) finns ang
ett
hur lång tid det får ta för Migrations
verket
att handlägga olika typer av ärenden. Bland annat slår den fast att asylärenden ”ska avgöras senast inom sex månader från det att ansökan lämnades in. Om det finns särskilda skäl får tiden förlängas med högst nio månader. Den sökande ska i sådana fall upplysas om förlängningen och om skälen till den”
.
Sex, eller i värsta fall nio
,
månader är en lång väntan i ovisshet.
När det gäller migrationsdomstolarnas handläggningstider har regeringen alltså satt upp ett mål om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader
–
e
tt mål som man alltså haft mycket svårt att nå
. För att
målet ska nås behöver regeringen
budgetera
långsiktigt
för att tidsgränserna
ska
håll
a
s.
Regeringen bör återkomma med förslag som
gör att målet om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader nås
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Tony Haddou (V)
Nadja Awad (V)
Gudrun Nordborg (V)
Jessica Wetterling (V)